”Nu kan vi börja skörda hjärnforskningens frukter”

I höstas kom en stor nyhet, att forskare har lyckats skapa en fullständig karta över hjärnan hos bananflugan. Det stora här är förstås inte själva hjärnan, utan att den faktiskt har 50 miljoner synapser – alltså kopplingspunkter. Att lyckas kartlägga detta är en verklig bedrift. Läs mer om det här.

Samtidigt visar denna nyhet på utmaningen med att göra samma sak med människohjärnan. Och det är avgörande att vi lyckas.

För att på allvar kunna stoppa sjukdomar som Alzheimer, stroke, Parkinson, depression och ALS måste vi först förstå hur den friska hjärnan fungerar. Av det skälet stöder Hjärnfonden en hel del grundforskning, alltså ett mer förutsättningslöst sökande efter kunskap.

Du har säkert hört om hur månlandningen gav mänskligheten oanade landvinningar ”på köpet”. Samma sak är det med den pågående upptäcktsfärden i hjärnan.

Två av de allra senaste Nobelprisen är utmärkta exempel på hur viktig grundforskningen är. I medicin belönades upptäckten av mikroRNA, små molekyler som är betydelsefulla i regleringen av våra gener. Detta fynd, som gjordes på 90-talet, förändrade vår grundläggande förståelse av cellernas inre liv. I kemi belönades arbetet med att uppnå en gammal dröm, att kunna skräddarsy proteiner. En del av detta arbete gjordes faktiskt så sent som för ett par år sedan. Det går fort nu!

Både mikroRNA och proteindesign är idag självklara och viktiga verktyg inom hjärnforskningen. Tillsammans med en parallell flodvåg av andra upptäckter och nya tekniker innebär det sannolikt att utvecklingen kommer att accelerera ytterligare.

På senare tid har vi fått se flera genombrott – exempelvis fungerande alzheimerläkemedel, stamcellstransplantationer mot Parkinson och lovande ALS-behandlingar. Jag tror att det bara är början. Vi får inte bromsa nu.

Cecilia Lundberg

Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd