Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Mikael Wallerstedt

Lästid: 1 minut

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Porträtt av Karin Forsberg, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet och forskningsledare och ansvarig för projektet.

NDST1 är ett enzym som påverkar hur cellernas omgivning byggs upp. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Matrix Biology har en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet, visat att nivåerna av NDST1 är lägre i glioblastom än i frisk hjärnvävnad. När nivåerna förändras, förändras också tumörcellernas egenskaper.

Vad händer i cellerna?

  • När NDST1 ökar blir tumörcellerna mer rörliga och invasiva, vilket gör att de lättare sprider sig.
  • När NDST1 minskar blir tumörcellerna mindre invasiva och mer självförnyande, likt stamceller.

Forskarna menar att NDST1 fungerar som en “växlare” i tumörcellen – det avgör om cellen ska sprida sig vidare eller stanna kvar och växa på plats.

Varför är detta viktigt?

– Upptäckten kan bana väg för nya behandlingar som bromsar tumörens spridning eller påverkar hur den svarar på behandling. Studien visar också hur grundforskning om enskilda molekyler kan bidra till nya insikter om hjärnans sjukdomar, säger Karin Forsberg-Nilsson, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet och forskningsledare och ansvarig för projektet.

Studien:

  • Heparan sulfate N-deacetylase/N-sulfotransferase-1 regulates glioblastoma cell migration and invasion

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta