Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

Är ditt barn oroat av Coronapandemin?

Alla barn är individer, de påverkas olika av den rådande Coronapandemin. En del är oroliga att de själva eller någon i familjen ska bli sjuka, andra för att de inte får gå till skolan eller träffa kompisar. Vi frågade Josef Milerad, docent på Karolinska Institutet och skolöverläkare, vad han säger till föräldrar som är oroliga för sina barn.

Pojke i 7-års åldern tittar mot kameran.

Barn behöver få veta att de inte blir allvarligt sjuka eller kan dö av covid –19. De får oftast sjukdomen som en förkylning, säger Josef Milerad, skolöverläkare och docent på Karolinska Institutet.

Vad kan man som förälder/anhörig göra för att hjälpa sitt barn som känner stark oro?

Mitt intryck är att barns oro ofta bottnar i en känsla av maktlöshet och ovisshet om vad man kan göra för att möta hoten av en sjukdom man inte helt förstår.

Barn behöver få veta att de inte blir allvarligt sjuka eller kan  dö av covid –19. De får oftast sjukdomen som en förkylning. Som förälder behöver man inte vara rädd att fråga om barnet tror att andra barn kan dö av  covid-19 smitta.

Här finns ett tydligt och sanningsenligt svar – nej. Man kan även stärka barnets  självkänsla genom att berätta hur de kan bidra till att vuxna och äldre inte smittas och blir allvarligt sjuka.  Till exempel genom att vara noga med handtvätt och stanna hemma vid alla förkylningar. Viktigt också att berätta att det kommer att komma vaccin  mot covid-19 så att ingen behöver bli sjuk.

Vilka risker finns det att föräldrars egen oro smittar av sig på barnen?

Min uppfattning är att riskerna är ganska stora därför att barn och husdjur är bra på att läsa kroppsspråk och att genomskåda känslor vi anstränger oss att dölja. Det finns en befogad oro som vi inte behöver dölja eller förneka. Många människor kan bli sjuka och många kan förlora sina arbeten och sin inkomst.

Men den oron måste ställas mot att vi i Sverige vet ganska mycket hur man kan hindra sjukdomens spridning och att tusentals forskare arbetar nästan dygnet runt för att ta fram medicin och vaccin.

Idag finns också mycket bra psykologhjälp på nätet -poddar anpassade för barn i olika åldrar och med olika behöv. Använd dom!

Påverkas unga med psykisk ohälsa extra mycket och i så fall vad bör man tänka på som förälder/anhörig?

Jag vågar inte ha någon klar uppfattning om detta. Men det man kan frapperas av är att barn som vi uppfattar som “sköra “ kan visa upp en stor mental styrka och handlingskraft i svåra situationer – t.ex vid allvarliga olyckor. Det finns många sådana exempel i litteraturen när man läser om barn som vuxit upp under krig eller andra svåra förhållanden.

Finns det risk att den psykosomatiska stressen ökar hos unga med anledning av covid-19?

Det vet vi först när pandemin är över. Den situation och de hälsoutmaningar som vi står inför har ingen upplevt under modern tid. Vi kommer drabbas hårt men också lära oss oerhört mycket om krishantering och hur barn och unga reagerar, och vilket stöd de kan behöva när den akuta krisen är förbi.  Vi har haft en kunskapsexplosion utan motstycke när det gäller medicinsk behandling av Corona  smittade och jag tror att samma sak kommer att gälla förståelsen av psykiska reaktioner och psykiskt stöd.

Porträtt av skolöverläkare Josef Milerad.

Josef Milerad, docent på KI.

Om Josef Milerad

  • Docent på KI, skolöverläkare och ordförande för Svenska Skolläkarföreningen
  • Han är sedan många år drivande debattör i frågor som rör elevhälsan.
  • Han leder Svenska Läkaresällskapets projekt ”Nationell kraftsamling för ungas hälsa” som handlar om hur vi med hjälp av den kunskap vi har idag om barnhjärnan kan vända trenden med ökande psykisk ohälsa hos barn i skolåldern.
  • Han har medverkat till en ny specialkompetenskurs för blivande specialister i skolhälsovården och är huvudförfattare till två läroböcker, i syfte att höja kvaliteten i elevhälsan.
  • Han har varit medicinsk chefredaktör för Läkartidningen.

Här kan du hitta mer information, råd och tips kring psykisk hälsa.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Agnes Olsson.

Agnes ville göra skillnad – samlade in 100 000 kronor

Hur samlar man in 100 000 kronor till hjärnforskningen som 18-åring? För Agnes Olsson började det med en enkel fråga: Vad hindrar mig från att försöka? Nu vill hon inspirera fler att starta egna insamlingar.
Läs mer
Porträtt av Embla Steiner.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer
Hugo och hans lillebror Sixten tillsammans i en pool.

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.
Läs mer
Porträtt av Letian Zhang.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Läs mer
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Läs mer
Kollage med en bläddrande bok med en persons ögon och mun.

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här listar vi de tio artiklar som varit mest populära på hjärnfonden.se under 2023.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta