Man med Parkinsons sjukdom håller om sin fru Parkinsons sjukdom förekommer oftast hos män och debuterar vanligen i 55 till 60-års åldern.

Internationella Parkinsondagen den 11 april 2020

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.

De vanligaste symtomen vid Parkinsons sjukdom är skakningar, darrningar, muskelstelhet och sämre balans. Rörelser blir långsammare och det blir också svårt att starta en rörelse. Det är vanligare att män får Parkinsons sjukdom och sjukdomen debuterar vanligen i 55 till 60-års åldern. Ålder och genetik är de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen.

Vad orsakar Parkinsons sjukdom?

Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervcellerna dör blir det svårare att kontrollera kroppens rörelser.

Parkinsons sjukdom går inte att bota men symtomen kan behandlas effektivt hos de allra flesta under många år. Den vanligaste behandlingen är att man tillför hjärnan nytt dopamin genom ett läkemedel.

Forskning om Parkinsons sjukdom

I jakten på nya behandlingar av Parkinsons sjukdom har stamcellsforskningen en nyckelroll. Forskare vid Lunds universitet är världsledande när det gäller att transplantera stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom.  Syftet med celltransplantationer är att ersätta döda nervceller med friska celler som producerar dopamin. Forskarna producerar nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter.

Visste du att:

  • Parkinsons sjukdom har fått sitt namn efter den engelske läkaren, James Parkinson (1755-1824), som beskrev de symtom som är typiska för sjukdomen i sin skrift ”An essay on the shaking palsy” från 1817.
  • Diagnos på Parkinsons sjukdom ställs utifrån personens sjukdomshistoria samt genom en neurologisk undersökning.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Artificiell intelligens i kampen mot Parkinsons sjukdom

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Om konsten att fördärva sitt liv – och nya forskningsframgångar

Ta del av vårt webinar som gick av stapeln den 17 november. Du träffar Stefan Einhorn, läkare, professor och författare som berättar om sin senaste bok ”konsten att fördärva sitt liv” och Per Svenningson, professor och specialistläkare.

Stefan Einhorn

”Vad som är viktigt i tillvaron har blivit tydligare”

Stefan Einhorn, läkare, professor och författare, är aktuell med en ny bok, “Konsten att fördärva sitt liv – eller inte”. Det är en slags instruktionsbok i hur man förstör – eller förbättrar sitt liv. I boken berättar han också att han har Parkinsons sjukdom.

Kvinna i träningskläder sitter på en bänk utomhus.

Cicci hittar nya vägar för att må bra trots Parkinsons sjukdom

Symtomen kommer smygande, i början märker man dem inte. Lite stel på morgonen; det är väl alla? Träningsvärk som inte släpper, muskeltonus, en arm som inte riktigt hänger med, en fot som snubblar till, lite svagare och lite tröttare – det hör väl till åldern? Läs Cicci Qwinths berättelse om livet med Parkinsons sjukdom.

Shanzheng Yang forskar om Parkinsons sjukdom på Karolinska Institutet

Shanzheng Yang forskar om Parkinsons sjukdom

Shansheng Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Han forskar om Parkinsons sjukdom och vill använda stamceller som behandling av sjukdomen. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där han berättar om sin forskning.

Äldre par sitter i en soffa

Varje krona till hjärnforskningen ger ökat hopp

Ännu en gång kan Hjärnfonden dela ut ett rekordbelopp i forskningsstöd – tack vare alla våra givare. Här berättar vår styrelseordförande, Peter Thelin, mer om hur dina gåvor gör skillnad.