Hjärnfonden
Ge en gåva
Orolig flicka tittar sig i spegeln

Många unga lider av ångest

Ångest och rädsla kan alla känna och är en naturlig reaktion när vi hamnar i situationer som upplevs hotande. Det har i likhet med smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Det är många barn och unga som lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren.

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Du kan känna dig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande.

Symtomen du upplever beror på att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen gör sig redo att hantera situationen genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Musklerna blir spända och du får snabbare puls och andning.

Alla upplever ångest någon gång

Oftast går ångesten över av sig själv på några minuter. De flesta människor upplever ångest då och då. En del har stark ångest som kommer tillbaka ofta, eller håller i sig länge. Men ångest kan ibland växa sig så stort att den istället för att skydda oss, begränsar oss och till och med förlamar oss i våra dagliga liv. Orsaken till denna typ av ångest kan vara medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller associationsinlärning (eller klassisk betingning där vi associerar saker till varandra).

Det finns flera diagnoser inom ångestfamiljen, som paniksyndrom, social ångest, specifika fobier, separationsångest och generaliserat ångestsyndrom. Svåra stressituationer i vardagslivet kan leda till ångest, till exempel en skilsmässa eller en livshotande sjukdom.

Symtom på ångest

  • Du kan känna att hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
  • Du kan få svårt att andas eller känna dig yr.
  • Det kan kännas som en klump i magen eller en tyngd över bröstet.
  • Du kan börja svettas eller känna dig varm eller kall inuti.
  • Du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
  • Du kan känna stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.

Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare och starkare. Ibland kommer den snabbt. Ångest kan ibland kännas så starkt att du tror att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Men du dör inte av ångest. Reaktionen är inte farlig, och ångesten går över av sig själv.

Ångest kan bli ett hinder

Den största risken med att leva med ångest en längre tid är att du börjar undvika situationer och platser som riskerar att ge eller öka din ångest. När du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest, hindras du från att leva det liv du egentligen vill. Det gör att ångesten förvärras och tar mer plats i din tillvaro.

Källor: 1177, Socialstyrelsen och Karolinska Institutet

Ångest bland unga flickor och pojkar ökar

Källa: Socialstyrelsen

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

Relaterat

Ett porträtt på Henrik Wahlström som lider av Bipolär sjukdom.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Ett nyckelhål där man ser att en person kikar igenom, vilket representerar bilden av svenskar som tittar genom titthålet för att se så att ingen granne befinner sig i trapphuset.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.

Det handlar om livet – ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention  

I förra veckan presenterade 26 myndigheter ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet. En unik satsning som Hjärnfonden helhjärtat står bakom.
En ung kvinna sitter ensam och stirrar ut genom ett fönster.

Så påverkas din hälsa av ensamhet

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Ensamhet kan vara tung att bära och är den långvarig kan den påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt. 
En delad bild på Våga Prata-armband och ett porträtt på Marica Oscarsson som har en egen insamling till hjärnforskningen.

”Våga prata” – en insamling för psykisk ohälsa

På Hjärnfondens hemsida kan vem som helst starta en egen insamling. En av dem som gjort det är Marica Oscarsson. Här berättar hon själv om sitt engagemang för hjärnforskningen och varför hon startat en insamling.
Carl Sellgren Majkowitz

En hjärna i ett provrör – psykiatriforskning i framkant

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som ADHD och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta