Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Många unga lider av ångest

Ångest och rädsla kan alla känna och är en naturlig reaktion när vi hamnar i situationer som upplevs hotande. Det har i likhet med smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Det är många barn och unga som lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren.

Orolig flicka tittar sig i spegeln.

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Du kan känna dig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande.

Symtomen du upplever beror på att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen gör sig redo att hantera situationen genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Musklerna blir spända och du får snabbare puls och andning.

Alla upplever ångest någon gång

Oftast går ångesten över av sig själv på några minuter. De flesta människor upplever ångest då och då. En del har stark ångest som kommer tillbaka ofta, eller håller i sig länge. Men ångest kan ibland växa sig så stort att den istället för att skydda oss, begränsar oss och till och med förlamar oss i våra dagliga liv. Orsaken till denna typ av ångest kan vara medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller associationsinlärning (eller klassisk betingning där vi associerar saker till varandra).

Det finns flera diagnoser inom ångestfamiljen, som paniksyndrom, social ångest, specifika fobier, separationsångest och generaliserat ångestsyndrom. Svåra stressituationer i vardagslivet kan leda till ångest, till exempel en skilsmässa eller en livshotande sjukdom.

Symtom på ångest

  • Du kan känna att hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
  • Du kan få svårt att andas eller känna dig yr.
  • Det kan kännas som en klump i magen eller en tyngd över bröstet.
  • Du kan börja svettas eller känna dig varm eller kall inuti.
  • Du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
  • Du kan känna stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.

Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare och starkare. Ibland kommer den snabbt. Ångest kan ibland kännas så starkt att du tror att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Men du dör inte av ångest. Reaktionen är inte farlig, och ångesten går över av sig själv.

Ångest bland unga flickor och pojkar ökar. Källa: Socialstyrelsen

Ångest kan bli ett hinder

Den största risken med att leva med ångest en längre tid är att du börjar undvika situationer och platser som riskerar att ge eller öka din ångest. När du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest, hindras du från att leva det liv du egentligen vill. Det gör att ångesten förvärras och tar mer plats i din tillvaro.

Läs mer om ångest
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Källor

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Ett kollage med en flicka och en äldre man som håller armarna runt varandra, gåendes mot två röda stugor.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.
Läs mer
En ung person går ner för en spiral trappa.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.
Läs mer
Porträtt av Granit Kastrati.

Varför uppstår psykoser?

Hjärnfondens stipendiat Gránit Kastrati forskar om psykossjukdomar från barndom till vuxen ålder. Målet med forskningen är att förstå hur och varför vanföreställningar uppstår i hjärnan.
Läs mer
Jonas Böhlmark står tillsammans med sina föräldrar med en padleboard.

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Läs mer
Ett porträtt på Henrik Wahlström.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta