Hjärnfonden
Ge en gåva
Tonårsflicka sitter med huvudet i handen

2018 kämpade mer än 11 000 barn och unga med depression. 8042 av dem var flickor.

Tusentals ungdomar kämpar varje dag med depression

Att känna sig ledsen eller nedstämd ibland – det är en del av livet. Men om ledsenheten håller i sig kan den övergå i en depression. Barn reagerar inte alltid på samma sätt som vuxna gör när de är deprimerande. Istället för att bli nedstämd kan unga till exempel blir irriterade och arga.

Depression kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser som till exempel stora livsförändringar, familjeproblem, separation från viktiga personer som ens föräldrar. Det kan också handla om långvarig stark stress, att man känner sig annorlunda eller går igenom många svåra saker.

En del kan också drabbas av depression till följd av andra hjärnsjukdomar eller skador. Det finns också ett samband mellan depression och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Sömnproblem och  koncentrationssvårigheter kan vara tecken på depression

Barn reagerar inte alltid på samma sätt som vuxna gör när de är deprimerande. Istället för att bli nedstämd kan unga till exempel blir irriterade och arga. Likgiltighet, tappa lusten för att göra saker, ändrad aptit och viktminskning, humörsvängningar, problem med sömnen, koncentrationssvårigheter, tänka negativt om sig själv, tänka på döden och inte vilja leva, är andra exempel på symptom vid depression.

Svårt att hänga med i skolan

Det är skillnad på hur depression märks hos ett mindre barn och hos en tonåring. Mindre barn som blir deprimerade kan ibland stanna eller gå tillbaka i sin utveckling. Till exempel kan barnet sluta leka eller sluta göra saker som hen har lärt sig.

Hen kan också reagera med att gråta, skrika eller stöta bort den som försöker trösta. För ett barn som går i skolan, särskilt på högstadiet eller gymnasiet, kan en depression göra att hen inte orkar vara koncentrerad, tänka och vara engagerad. Då blir det svårt att hänga med på lektionerna och att göra läxor.

Den vanligaste formen av depression kan delas upp i tre svårighetsgrader:

  • Lätt eller lindrig depression – vardagen går att hantera
  • Medelsvår eller måttlig depression – vardagen är svår
  • Svår eller djup depression – påverkar livet väldigt mycket

Det är vanligt att barn och tonåringar som har en depression också har andra problem. Självskadebeteende genom att till exempel rispa eller skära sig är ett vanligt sätt att försöka lindra svår depression eller starka känslor av ångest.

Ätstörningar är också vanliga. Det finns också en risk för att tonåringar som mår dåligt börjar dricka alkohol eller använda andra droger för att orka med sina svåra känslor. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.

Källor: 1177, Socialstyrelsen och Karolinska Institutet

Antalet barn och unga som är deprimerade har ökat de senaste åren och det är vanligare hos flickor

Diagram över antalet ungdomar med diagnosen depression under de senaste åren
Källa: Socialstyrelsen

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

 

Relaterat

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Ett porträtt på Henrik Wahlström som lider av Bipolär sjukdom.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Ett nyckelhål där man ser att en person kikar igenom, vilket representerar bilden av svenskar som tittar genom titthålet för att se så att ingen granne befinner sig i trapphuset.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.

Det handlar om livet – ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention  

I förra veckan presenterade 26 myndigheter ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet. En unik satsning som Hjärnfonden helhjärtat står bakom.
En ung kvinna sitter ensam och stirrar ut genom ett fönster.

Så påverkas din hälsa av ensamhet

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Ensamhet kan vara tung att bära och är den långvarig kan den påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt. 
En delad bild på Våga Prata-armband och ett porträtt på Marica Oscarsson som har en egen insamling till hjärnforskningen.

”Våga prata” – en insamling för psykisk ohälsa

På Hjärnfondens hemsida kan vem som helst starta en egen insamling. En av dem som gjort det är Marica Oscarsson. Här berättar hon själv om sitt engagemang för hjärnforskningen och varför hon startat en insamling.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta