Gustav Karlqvist Gustav Karlqvist var bara 19 år när han drabbades av en stroke. Idag,sex år senare, är han mitt i sin läkarutbildning.

Gustav blir ständigt påmind om stroken

Gustav Karlqvist var bara 19 år när han drabbades av en stroke. Idag,sex år senare, är han mitt i sin läkarutbildning. Särskilt hos unga har hjärnan en otrolig förmåga att återhämta sig.

Vad hände när du drabbades av din stroke?

– Jag satt hemma på pojkrummet sista dagen på sportlovet när det plötsligt small till. Det gjorde inte ont, det var mer som att bli utskjuten i en extrem berg och dalbana. Sedan försvann talet och jag tappade kontrollen över hela min vänstra sida. Jag lyckades släpa mig till mamma i rummet bredvid och hon, som är sjuksköterska på en strokeavdelning, förstod genast att något var väldigt fel. En kvart senare låg jag på akuten.

Vad fick du för hjälp på sjukhuset?

– I och med att jag inte alls var en typisk patient så tog det två dagar innanläkarna förstod att jag hade fått en blodpropp i hjärnan. Efter det fick jag genomgå massor av undersökningar för att de skulle hitta orsaken. Det visade sig att proppen hade bildats på grund av ett medfött hjärtfel, som jag senare kunde åtgärda. Redan dag tre tvingade sjukgymnasten upp mig ur sängen för att börja träna.

Hur såg din väg tillbaka ut efter stroken?

– Jag körde intensiv rehabilitering under hela våren. Det jobbigaste var faktiskt logopeden, att jag behövde öva på ”gaga” och ”gogo”. Men jag gjorde hela tiden olika små framsteg, så jag behöll motivationen. Tack och lov släppte hjärntröttheten tillräckligt för att jag skulle klara att ta studenten i tid.

Hur är ditt liv idag?

– Egentligen hade jag tänkt bli ingenjör, men stroken gav en livskris som fick mig att söka till läkarutbildningen. Jag kommer antagligen att jobba med strokepatienter i framtiden, dock inte som kirurg – eftersom finmotoriken i vänsterhanden är kaputt. I övrigt så stammar jag ibland och så kan jag bli hjärntrött. Även om det har gått relativt bra för mig så blir jag ju ständigt påmind om stroken.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?

– Sjukdomar som stroke påverkar ju hjärnan för resten av livet. Det finns inget botemedel när du väl har drabbats. Det behövs mycket mer kunskap och bättre verktyg för att kunna förebygga hjärnans sjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.