Hjärnfonden
Ge en gåva
Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare. Forskar om Alzheimers sjukdom

Svenska forskare hoppas kunna blockera Alzheimers framfart i hjärnan

Martin Hallbeck är biträdande professor och överläkare. Han leder en forskargrupp som tar reda på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan – och om det går att stoppa den processen.

Kan du berätta om bakgrunden till ert arbete?

– Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har vi förstått att det beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna. Vi har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa.

Det låter som ett viktigt steg. Hur ska ni fortsätta?

– Nu vill vi förstå mer av de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi också kunnat blockera spridningsvägarna, vilket är väldigt lovande. Nu ska vi se om vi kan upprepa framgången i försök på möss.

Skulle det kunna leda till en ny bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom?

– Ja, om våra försök lyckas kan det på sikt ge oss ett läkemedel som hindrar Alzheimers sjukdom från att sprida sig i hjärnan. Dessutom hoppas jag att våra upptäcker kan bidra till nya verktyg för tidiga diagnoser. Det är ju helt avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

Vad har Hjärnfondens stöd betytt för er?

– Tack vare det bidraget kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas rejält.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?

– Det har helt enkelt inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot hjärnans sjukdomar. Många av dem går faktiskt inte att behandla alls. Det krävs mycket forskning inom flera olika fält för att kunna lösa det problemet. Min forskargrupp är beroende av andras framsteg och vice versa. Med andra ord är det viktigt att hjärnforskningen som helhet får bättre resurser.

 

 

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta