Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Alzheimerforskning med oväntade samband

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför potentialen stor att bryta ny mark. För drygt ett år sedan tilldelades hans forskargrupp extra forskningsstöd från Hjärnfonden – tack vare ett extraordinärt stort testamente.

Porträtt av Christer Betsholtz.

Christer Betsholzt, professor vid Karolinska Institutet.

Hur hänger blodkärl och Alzheimer ihop?

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Vår hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen. Det undersöker vi nu genom att jämföra hjärnans blodkärl hos friska möss med dem i Alzheimersjuka hjärnor. Till vår hjälp har vi både vävnadsprover från avlidna människor och så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan vi se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

Det här är ett ganska outforskat område, vad kan ert arbete leda till?

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade “molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Tanken är att de här kartorna sedan kan göra stor nytta i framtida experiment och för att få nya idéer.

Ni har redan gjort vissa framsteg. Kan du berätta?

– Enkelt uttryckt så har vi lyckats förbättra våra grundförutsättningar. Vi har fått fram en optimal typ av Alzheimermus och även förbättrat våra molekylära metoder. Det innebär att vi kommer att kunna dra tydligare slutsatser om hur blodkärlen påverkas av Alzheimer, så jag är väldigt nöjd och hoppfull.

Ditt team har också gjort ett oväntat covid-19-fynd?

– Ja, det var inget vi hade planerat, men vi upptäckte att en typ av celler i hjärnans blodkärl tycks vara extra mottagliga för coronaviruset. Därför ska vi nu undersöka om Alzheimerpåverkade kärl gör hjärnan mer mottaglig för coronaviruset och om det kan leda till förvärrade hjärnskador hos covid-19 patienter som samtidigt har tidig Alzheimer.

Hur viktigt har det särskilda bidraget från Hjärnfonden varit?

– Det har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att utforska vägar vi annars inte hade gått. Och det är då de oväntade upptäckterna kan komma – som med coronaviruset!

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta