Christer Betsholzt Christer Betsholzt, professor vid Karolinska Institutet.

Alzheimerforskning med oväntade samband

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför potentialen stor att bryta ny mark. För drygt ett år sedan tilldelades hans forskargrupp extra forskningsstöd från Hjärnfonden – tack vare ett extraordinärt stort testamente.

Hur hänger blodkärl och Alzheimer ihop?

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Vår hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen. Det undersöker vi nu genom att jämföra hjärnans blodkärl hos friska möss med dem i Alzheimersjuka hjärnor. Till vår hjälp har vi både vävnadsprover från avlidna människor och så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan vi se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

Det här är ett ganska outforskat område, vad kan ert arbete leda till?

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade “molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Tanken är att de här kartorna sedan kan göra stor nytta i framtida experiment och för att få nya idéer.

Ni har redan gjort vissa framsteg. Kan du berätta?

– Enkelt uttryckt så har vi lyckats förbättra våra grundförutsättningar. Vi har fått fram en optimal typ av Alzheimermus och även förbättrat våra molekylära metoder. Det innebär att vi kommer att kunna dra tydligare slutsatser om hur blodkärlen påverkas av Alzheimer, så jag är väldigt nöjd och hoppfull.

Ditt team har också gjort ett oväntat covid-19-fynd?

– Ja, det var inget vi hade planerat, men vi upptäckte att en typ av celler i hjärnans blodkärl tycks vara extra mottagliga för coronaviruset. Därför ska vi nu undersöka om Alzheimerpåverkade kärl gör hjärnan mer mottaglig för coronaviruset och om det kan leda till förvärrade hjärnskador hos covid-19 patienter som samtidigt har tidig Alzheimer.

Hur viktigt har det särskilda bidraget från Hjärnfonden varit?

– Det har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att utforska vägar vi annars inte hade gått. Och det är då de oväntade upptäckterna kan komma – som med coronaviruset!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Familjen ordnade en överraskningsfest för Benny när han fyllde 60.

Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.