Professor Jan Johansson Professor Jan Johansson forskar om Alzheimers sjukdom på Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn, KI.

Alzheimers sjukdom angår alla

I takt med att svenskarna blir äldre kommer allt fler att drabbas av Alzheimer. Det är en katastrof. Lidandet är enormt för varje människa som blir sjuk – och de anhöriga. Dessutom innebär det en mycket stor samhällskostnad. Bara hjärnforskningen kan lösa detta. Professor Jan Johansson berättar om lovande resultat och varför ditt stöd behövs.

Att ta sig an Alzheimers sjukdom är en väldigt speciell utmaning, rent av unik. Sjukdomen orsakar ett stort och utdraget lidande för både den som drabbas och de anhöriga – och den går varken att bota eller att bromsa. Det leder också till att sjukdomen är exceptionellt dyr för vården. Sammantaget är det ett gigantiskt samhällsproblem.

Vi som söker efter lösningen på Alzheimergåtan är beroende av stöd från människor som du. Jag vet att jag talar för de flesta hjärnforskare när jag säger att vi behöver alla resurser vi kan få. En alltför stor del av vår tid går åt till att jaga pengar snarare än botemedel. Vi brinner ju för att stoppa denna hemska sjukdom. Själv skulle jag gärna lägga i en högre växel i min egen Alzheimerforskning, som ser mycket lovande ut.

Botemedel mot Alzheimer

Min forskargrupp arbetar med att ta reda på om ett visst ämne, som finns naturligt i kroppen, kan användas för att stoppa Alzheimers sjukdom. I djurförsök har vi fått tecken på att behandling med det här ämnet ger mycket god effekt. Därför hoppas jag på ditt fortsatta stöd.

Det är bara hjärnforskningen som kan stoppa Alzheimers sjukdom, som slår så hårt mot hela familjer. Vi måste också hitta en effektiv behandlingsform om vi vill behålla vår välfärd, annars kommer vårdkostnaderna att skena. Så var med i kampen mot Alzheimers sjukdom – ge en gåva som räddar liv redan idag!

Jan Johansson
Professor, Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Familjen ordnade en överraskningsfest för Benny när han fyllde 60.

Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.