Provrör med blod märkt Test Alzheimer

Alzheimerforskning som kan ge bättre diagnostik och behandlingar

Professor Kaj Blennow leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla metoder för att följa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Målet är att enkla blodprov ska kunna ge viktiga svar om sjukdomen.

Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet

Ert arbete har fått mycket uppmärksamhet. Kan du berätta vad ni gör?

– Vi utvecklar tester för biomarkörer vid Alzheimer, alltså de molekylersom är viktiga vid sjukdomsutvecklingen. Vi behöver hitta fler sådana biomarkörer för att bättre förstå hur sjukdomen fungerar. Det kan få stor betydelse för såväl vården som annan Alzheimerforskning.

På vilket sätt kan era Alzheimertester göra nytta i vården?

– Vi hoppas att få fram billiga och bra tester via blodprov som kan användas redan i primärvården. Troligen kommer det att vara viktigt att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt i förloppet för att en framtidabehandling ska vara effektiv. Vården skulle också kunna spara  massor av resurser genom att bli bättre på att tidigt utesluta Alzheimer och undvika onödiga utredningar hos specialister.

Hur hjälper biomarkörerna till i jakten på ett botemedel?

– Ett viktigt mål med vårt arbete är att Alzheimerforskningen ska kunna fokusera på rätt patienter. Idag vet vi att ungefär 20 procent av
dem som har fått diagnosen senare visar sig ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom.

Vad är ert nästa steg?

– Nu ska vi fortsätta med större kliniska studier för att få en tydligare bild av hur bra våra biomarkörer fungerar. Vi ska ta reda på hur tidigt vi kan upptäcka Alzheimer och hur väl våra tester kan förutspå sjukdomsförloppet.

Varför är Hjärnfondens givare så viktiga?

– Den här typen av forskning är oerhört kostsam och vi som leder forskargrupper behöver ständigt   kämpa för att få anslag, eftersom resurserna är så begränsade. Allt stöd är därför varmt välkommet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Familjen ordnade en överraskningsfest för Benny när han fyllde 60.

Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.