Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

“Vi måste satsa mer på forskning om psykisk ohälsa”

Mats Lekander, professor och hjärnforskare, ser enorma möjligheter med forskningen när det gäller ångest, depression och stresstillstånd. Han är med och tar fram nya lovande behandlingsmetoder, som förhoppningsvis kan bidra till att minska de höga sjukskrivningstalen när det gäller psykisk ohälsa.

Kvinna i samtal med psykolog.

Det behövs bättre behandlingsmetoder av psykisk ohälsa inom primärvården.

I snart trettio år har Mats Lekander forskat om vår upplevda hälsa och hur hjärnan påverkas när vi är sjuka. Idag deltar han i ett stort forskningssamarbete som ska visa hur man kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa i primärvården.

Nya behandlingsformer

Bakgrunden är att vi i Sverige har stora problem med psykisk ohälsa och sjukskrivningar, inte minst vid olika stresstillstånd. Jämför vi med annan psykisk ohälsa, till exempel depression och ångest, så har vi mycket sämre kunskap om hur vi ska behandla den stressrelaterade ohälsan. Därför testar kliniker och forskare i primärvården nu nya behandlingsformer.

Det önskvärda målet är att få till effektivare och mer lättåtkomlig behandling för psykisk ohälsa, kanske via internet. Mats Lekander berättar att det känns jätteviktigt att lyckas, inte minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom det idag satsas alldeles för lite på att utveckla, erbjuda och följa upp nya behandlingar i Sverige. Han går så långt som att mena att det är en folkhälsoskandal av stora mått.

-Mer än en miljon svenskar i arbetsför ålder lider varje år av psykisk ohälsa, säger Mats Lekander. Vi skulle aldrig acceptera att få svaret ”tyvärr, vi har bara råd med en timmes kirurgi” – men så ser det ut i vården av stress, depression med mera.

Lovande resultat

De första resultaten ser lovande ut.

-Vi kan nå tydliga förbättringar i mått på stress och utmattning – efter relativt kort behandling. Det är mycket intressant, eftersom det anses kunna ta väldigt lång tid att återhämta sig från stressrelaterad ohälsa.

För att bli bättre på att förebygga och behandla psykisk ohälsa behövs mer forskning om hjärnans grundläggande funktioner. Mats Lekanders forskningsgrupps lovande resultat behöver också bekräftas och utvecklas för att de ska kunna föra fram den kunskapen till politikerna och få dem att agera.

Läs mer om Mats forskning här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta