Framgångsrik MS-forskning
Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
I Sverige har runt 20 000 personer MS. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor, ungefär dubbelt så många kvinnor som män får MS.
Professor Tomas Olsson, Karolinska Institutet får forskningsbidrag från Hjärnfonden för sin forskning om MS.
– Före nittiotalet fanns det inga som helst behandlingar mot MS men idag finns det drygt tio godkända behandlingar. Först kom det injektionsbehandlingar som bromsar sjukdomen och idag finns det läkemedel som i stort sett tar bort skov, säger Tomas Olsson.
MS är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Det är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Symtomen som den drabbade får beror på vilken del av nervsystemet som angrips, Vanliga symtom är att man får känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar. Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Ett skov kan hålla i sig under något dygn, upp till ett par månader och när skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis.
Effektiva läkemedel dämpar immunförsvaret
Några av de nya läkemedlen dämpar immunförsvaret och det kan ge upphov till allvarliga sidoeffekter. Vi behöver immunförsvaret för att bekämpa t ex infektioner och cancer.
– Ett preparat som kom 2006 och som blockerar immuncellers förmåga att ta sig in i nervsystemet var en revolutionerade behandling. Men en avigsida med läkemedlet är att individer som bär på ett vanligen ofarligt virus, JC-virus, kan få en allvarlig hjärninflammation.
I dag finns ingen behandling som botar MS och därför måste den som har sjukdomen ofta ta medicin under lång tid. För många av de nya behandlingarna känner man inte till vilka långtidseffekterna är och därför har Tomas Olsson forskningsgrupp etablerat systematiska uppföljningssystem av de nya högeffektiva men potentiellt farliga nya behandlingarna av MS.
– Det kommer att generera detaljerad kunskap om hur bra de här behandlingarna är på sikt och också vilka risker det finns. Vi har samlat in biologiskt material och kan vi hitta någon biologisk markör i exempelvis blodproven som visar på risker eller fördelar med behandlingen så kan det hjälpa till att hitta så bra och precis behandling som möjligt för patienten.
Kartlägger generna
Vad som orsakar MS är inte känt men, säger Tomas Olsson, det är som med många andra komplexa sjukdomar en kombination av arv och miljö. Hypotesen är att miljöfaktorer och riskökande gener samverkar och ger en autoimmun reaktion riktad mot nervsystemet, dvs att det egna immunförsvaret angriper strukturer i hjärnan.
Tomas Olsson vill förstå vilka riskgener som orsakar MS genom att undersöka vilka varianter av gener som tillåter inflammatorisk skada i centrala nervsystemet.
– Vi har ett stort svenskt material där vi samlat in DNA från ca 12 000 individer med MS och från ungefär lika många individer utan MS. I internationella samarbeten kartlägger vi de genetiska förutsättningarna för att få MS och har nu identifierat runt 230 riskgener eller genvarianter där var och en av dem bidrar lite till risken att få MS, säger Tomas Olsson.
Gemensamt för nästan alla genvarianterna som forskarna har hittat är att de är aktiva i immunförsvaret. En del av dem är starkare, dvs ökar risken mer än andra. Den här kunskapen kan användas för att hitta mer selektiva läkemedel som hindrar den inflammatoriska processen.
Livsstilsfaktorer påverkar risken
Ett annat viktigt område där Tomas Olssons grupp gjort ett stort bidrag handlar om omgivningsfaktorer eller livsstilsfaktorer som i samverkan med riskgener ökar risken att få MS.
Sedan 2005 har de haft ett stort projekt där personer med MS och en kontrollgrupp får svara på ett extensivt frågeformulär och där har det framkommit att vissa faktorer i miljö och livsstil är väldigt viktiga. Bland annat har vissa virusinfektioner visat sig ha stor betydelse. Ett sådant exempel är Epstein-Barr viruset som ger körtelfeber.
– Att ha haft en infektion med Epstein-Barr virus verkar nästan vara en förutsättning för att kunna få MS. Vi har också sett att en typ av Herpes-virus kan ha betydelse. En hypotes är att immunförsvaret efter en infektion riktar sig mot komponenter i nervsystemet och driver på sjukdomen.
En av de immungener som verkar ha betydelse för risken att få MS är en viss HLA-typ. HLA är en grupp av proteiner som hjälper kroppens immunsystem att identifiera sina egna celler och urskilja främmande. Runt 30 procent av befolkningen har den HLA-typ som ökar risken för MS. I kombination med att ha haft en Epstein-Barr virusinfektion i en känslig ålder så kan det öka risken 10 till 20 gånger.
Rökning och fetma viktiga riskfaktorer
Virusinfektioner är bara en av flera riskfaktorer för MS berättar Tomas Olsson. Rökning kan i kombination med den här HLA-typen öka risken för MS 20 gånger.
Fetma är en annan riskfaktor. BMI över 25-30 ökar risken för MS två gånger. Brist på solljus och vitamin D är också riskfaktorer så måttligt solljus är bra, både i sig och för produktionen av vitamin D.
MS är ingen homogen sjukdom, 10-20 procent har en lindrig form och så finns det måttliga former och svåra former. Idag finns inga instrument för att förutse vilken form man får. Men hur svår sjukdomen är har betydelse för den behandling som ska ges. Behöver man en kraftigare behandling som också är mer riskfylld eller räcker det med en mer modest som trycker ner sjukdomen
– Fokus för vår forskning nu är bland annat att försöka hitta vilka faktorer som inte bara avgör risken för att få MS utan också risken för att få allvarlig MS. Det är en sjukdom du lever med i många år så det är viktigt att få en så precis behandling som möjligt.
Tomas Olsson hoppas att hans forskning ska ge kunskap som kan ge underlag för prevention och för utveckling av mer selektiv, precis och säker behandling som bara påverkar de delar av immunsystemet som framkallar MS och inte de delar som behövs för försvaret mot infektioner.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?
Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus
Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?
“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”
Att behålla rösten fast kroppen sviktar
