World Eating Disorders Action Day

Idag uppmärksammar vi World Eating Disorders Action Day vars syfte är att skapa medvetenhet och öka kunskapen om ätstörningar runt om i världen.

Initiativtagare är föreningar och organisationer från hela världen som menar att medvetenhet och kunskap om ätstörningar behöver öka. Läs mer om initiativet här.

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar som präglas av ihållande problematik med födointaget. Detta är ofta kombinerat med en onormal strävan att gå ner i vikt, samt tankar som upptas av vikt och kroppsform. De mest kända ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa.

Det finns en starkt ärftlig komponent i risken att drabbas av ätstörningar.  Debutåldern för anorexia nervosa ligger vanligen i åldrarna tolv till arton år. Cirka 25 procent av patienter med anorexia nervosa har också autistiska drag, 50-75 procent har en samsjuklighet med depression och ångest. En av hundra flickor och en av tusen  pojkar insjuknar.

– Jag vill förstå vilka molekylära och neurobiologiska mekanismer som förklarar varför en individ som har anorexia nervosa kan svälta sig själv under en lång period, säger Ida Nilsson som forskar på Karolinska Institutet.. Det är väldigt starka mekanismer i hjärnan som gör att individen inte kan ändra sitt beteende.

Läs om Ida Nilssons forskning här.

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort.

Har du själv ätstörningar eller har någon i din närhet som du tror har problem kontakta din vårdcentral. Du kan också gå in på SHEDO.se och få stöd där.

Läs om Agnes här 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på Suzanne Dickson i utomhusmiljö. Höst.

Hormoner styr aptit och matvanor

Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.

Olycklig tonårsflicka sitter i badrummet och tittar på en våg och måttband

Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.

Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.

En ung kvinna med långt blont hår och glasögon har tagit en selfie.

Livet har vänt för Agnes – nu vill hon hjälpa andra unga

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort

Flicka sitter på golvet framför en våg med händerna för ansiktet

Anorexia nervosa – en dödlig sjukdom

Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.

Hjärnan bestämmer hur mycket du äter

Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem.