Hjärnfonden
Ge en gåva
Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet forskar om Alzheimers sjukdom.

Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen

För att bota Alzheimerhjärnan måste vi kunna se in i den

Kampen mot Alzheimers sjukdom har medvind just nu, men det finns hinder kvar på vägen. I jakten på nya läkemedel behövs det bättre metoder för att följa vad som händer i hjärnan. Stina Syvänen leder en forskargrupp som ligger i framkant inom detta område. Läs om hur deras arbete kan bana väg för nya behandlingar – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

I våras godkände det amerikanska läkemedelsverket världens första behandling som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Det är ett viktigt steg framåt, men godkännandet är preliminärt i väntan på bättre data – och läkemedlet kommer oavsett inte att kunna hjälpa alla. Med andra ord behövs det ytterligare framsteg!

Tack och lov finns det flera intressanta behandlingar på gång. En avgörande faktor för det är att Alzheimerforskarna har fått allt bättre verktygslådor för att studera sjukdomsmekanismerna på molekylär nivå i hjärnan.

Kemiska processer i Alzheimerhjärnan

För att kunna vara säkra på om ett potentiellt läkemedel fungerar måste vi se hur det påverkar nervcellerna och deras omgivning. Jag och min forskargrupp arbetar nu på att ta fram ännu bättre metoder för att se in i Alzheimerhjärnan.
Till vår hjälp använder vi en avbildningsteknik som heter PET, som kan kartlägga enskilda kemiska processer. Det krävs dock mycket arbete i laboratoriet för att utveckla tekniken, men än så länge ser våra resultat mycket lovande ut. Därför hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta.

Den kemiska process i hjärnan som vi vill kartlägga är den som i dag anses spela huvudrollen vid Alzheimers sjukdom. Det är denna skadliga process som de flesta lovande läkemedelskandidater vill stoppa. Tyvärr är det fortfarande svårt, dyrt och tidskrävande att göra kliniska tester på nya behandlingar.

Alzheimer behöver angripas på flera sätt

Vår metod skulle både kunna göra det enklare att mäta effekterna av läkemedel och ge oss tydligare svar, vilket kan skynda på utvecklingen. På vägen dit är varje krona viktig.

Utan stödet från Hjärnfonden hade vi inte alls kommit lika långt som i dag. Till exempel har vi även fått möjlighet att studera andra delar av sjukdomsprocessen, vilket vi tror är viktigt – denna komplexa sjukdom måste troligen angripas från flera håll samtidigt.

Ju bättre vi blir på att se in i och förstå Alzheimerhjärnan, desto snabbare kan nya behandlingar bli verklighet. Var med oss och rädda liv genom att ge en gåva i dag!

Stina Syvänen
Docent, Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta