Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Michael Schöll

Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Lästid: 2 minuter

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Michael Schöll står på en scen och talar samtidigt som han visar något med händerna.

De nya alzheimerbehandlingarna anses göra störst nytta om de sätts in tidigt under sjukdomsprocessen. Därför är det avgörande att framförallt primärvården, där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs, får bättre verktyg för att upptäcka sjukdomen – i tid. Min forskargrupp jobbar nu, tillsammans med många andra forskare, på en lösning. Vi behöver allt stöd vi kan få.

Sverige är i dag världsledande inom utvecklingen av alzheimerdiagnostik. Kollegor här i Göteborg har exempelvis bidragit till att utveckla enkla blodprov som med hög träffsäkerhet kan identifiera alzheimer hos individer med tidiga symtom. Det är en enorm framgång. Nästa steg är nu att integrera och validera kostnadseffektiva och enkla metoder för att i framtiden även kunna fånga upp den stora grupp som har tecken på alzheimer, men utan märkbara symtom.

Mitt team forskar därför på att kombinera blodprover med digitala kognitionstester. De här digitala testerna kan enkelt göras i hemmet och skulle därmed kunna användas i screening – för att upptäcka tidiga tecken på att kognitionen, över tid, börjar försämras. Det skulle då kunna följas upp med ett blodprov på vårdcentralen. På så sätt skulle många fall kunna upptäckas mycket tidigare än i dagsläget, även om själva diagnosen sedan ändå bör fastställas i en klinisk utredning med tillgång till resultat från digitala tester och blodprov.

Just nu genomför vi en studie med flera tusen deltagare för att testa vår idé. Vi räknar med att vara helt klara om ungefär fyra år, men kommer löpande att få mycket intressanta resultat. Om det visar sig att metoden fungerar vill vi verka för ett snabbt införande i primärvården, gärna över hela landet. Det skulle kunna innebära att många människor får fler fina år med sina familjer och, om det kommer nya läkemedel, kanske slippa insjukna alls.

Den här sortens stora studier är väldigt kostsamma. Vi behöver ytterligare stöd för att ta detta livsviktiga projekt i mål.

Michael Schöll
Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Se Michel Schölls föreläsning från Hjärnans Dag 2025

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Relaterat

Jacob Vogel Hero

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta