Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Michael Schöll

Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Lästid: 2 minuter

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Michael Schöll står på en scen och talar samtidigt som han visar något med händerna.

De nya alzheimerbehandlingarna anses göra störst nytta om de sätts in tidigt under sjukdomsprocessen. Därför är det avgörande att framförallt primärvården, där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs, får bättre verktyg för att upptäcka sjukdomen – i tid. Min forskargrupp jobbar nu, tillsammans med många andra forskare, på en lösning. Vi behöver allt stöd vi kan få.

Sverige är i dag världsledande inom utvecklingen av alzheimerdiagnostik. Kollegor här i Göteborg har exempelvis bidragit till att utveckla enkla blodprov som med hög träffsäkerhet kan identifiera alzheimer hos individer med tidiga symtom. Det är en enorm framgång. Nästa steg är nu att integrera och validera kostnadseffektiva och enkla metoder för att i framtiden även kunna fånga upp den stora grupp som har tecken på alzheimer, men utan märkbara symtom.

Mitt team forskar därför på att kombinera blodprover med digitala kognitionstester. De här digitala testerna kan enkelt göras i hemmet och skulle därmed kunna användas i screening – för att upptäcka tidiga tecken på att kognitionen, över tid, börjar försämras. Det skulle då kunna följas upp med ett blodprov på vårdcentralen. På så sätt skulle många fall kunna upptäckas mycket tidigare än i dagsläget, även om själva diagnosen sedan ändå bör fastställas i en klinisk utredning med tillgång till resultat från digitala tester och blodprov.

Just nu genomför vi en studie med flera tusen deltagare för att testa vår idé. Vi räknar med att vara helt klara om ungefär fyra år, men kommer löpande att få mycket intressanta resultat. Om det visar sig att metoden fungerar vill vi verka för ett snabbt införande i primärvården, gärna över hela landet. Det skulle kunna innebära att många människor får fler fina år med sina familjer och, om det kommer nya läkemedel, kanske slippa insjukna alls.

Den här sortens stora studier är väldigt kostsamma. Vi behöver ytterligare stöd för att ta detta livsviktiga projekt i mål.

Michael Schöll
Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Se Michel Schölls föreläsning från Hjärnans Dag 2025

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta