Hjärnfonden
Ge en gåva
Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Karins föräldrar hade ett fint liv tillsammans – tills Alzheimers sjukdom förändrade allt.

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Under min uppväxt var mamma en energisk person som var engagerad i sitt jobb som socionom. När hon inte såg till att det var ordning och reda där hemma så ägnade hon gärna fritiden åt att läsa böcker. Men när hon närmade sig pensionsåldern märkte vi att hon började förändras. Hon blev glömsk, förvirrad och oroligare av sig.

I och med att symptomen kom smygande dröjde det innan vi fick mamma att kolla upp dem. När hon väl kom till en minnesklinik kunde de dock snabbt konstatera att hon hade Alzheimers sjukdom. Beskedet gjorde mig helt knäckt, men efter det körde vi på ungefär som vanligt. Mamma var inte så påtagligt sjuk och jag var mitt i småbarnsåren.

Förvirrad och misstänksam

Läget förändrades snabbt ungefär tre år senare. Mamma började uppträda alltmer förvirrat, till exempel blev hon väldigt misstänksam mot pappa. Han lät ofta gråtfärdig när jag pratade med honom. Då bestämde jag mig för att avlasta honom varje fredag, vilket fick mig att inse hur långt sjukdomen hade gått – mamma pratade om magiska strumpor och drack direkt ur vattenkannan.

Vi förstod att det inte funkade längre och lyckades ordna plats på ett särskilt boende åt mamma. Flytten var väldigt känslosam, speciellt för pappa. Han visste ju att hon aldrig skulle komma hem igen. Bara ett halvår senare fick mamma en lunginflammation som hon aldrig hämtade sig från. Jag var trots allt ganska lättad över att det gick snabbt på slutet, det blev ”bara” ett riktigt hemskt Alzheimerår. Mest ledsen var jag för pappas skull, han och mamma hade haft ett så fint liv tillsammans.

För drygt ett år sedan gick även pappa bort, därför blir det jag som nu får berätta mina föräldrars historia. Även om det var mamma som drabbades av just Alzheimer så orsakade sjukdomen stort lidande för dem båda – och oss barn. Jag hoppas att nya genombrott kan göra så att andra familjer slipper gå igenom samma sak som vi.

“Gör som jag, stöd hjärnforskningen med en gåva!”

 

 

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta