Hjärnfonden
Ge en gåva
Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Karins föräldrar hade ett fint liv tillsammans – tills Alzheimers sjukdom förändrade allt.

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Under min uppväxt var mamma en energisk person som var engagerad i sitt jobb som socionom. När hon inte såg till att det var ordning och reda där hemma så ägnade hon gärna fritiden åt att läsa böcker. Men när hon närmade sig pensionsåldern märkte vi att hon började förändras. Hon blev glömsk, förvirrad och oroligare av sig.

I och med att symptomen kom smygande dröjde det innan vi fick mamma att kolla upp dem. När hon väl kom till en minnesklinik kunde de dock snabbt konstatera att hon hade Alzheimers sjukdom. Beskedet gjorde mig helt knäckt, men efter det körde vi på ungefär som vanligt. Mamma var inte så påtagligt sjuk och jag var mitt i småbarnsåren.

Förvirrad och misstänksam

Läget förändrades snabbt ungefär tre år senare. Mamma började uppträda alltmer förvirrat, till exempel blev hon väldigt misstänksam mot pappa. Han lät ofta gråtfärdig när jag pratade med honom. Då bestämde jag mig för att avlasta honom varje fredag, vilket fick mig att inse hur långt sjukdomen hade gått – mamma pratade om magiska strumpor och drack direkt ur vattenkannan.

Vi förstod att det inte funkade längre och lyckades ordna plats på ett särskilt boende åt mamma. Flytten var väldigt känslosam, speciellt för pappa. Han visste ju att hon aldrig skulle komma hem igen. Bara ett halvår senare fick mamma en lunginflammation som hon aldrig hämtade sig från. Jag var trots allt ganska lättad över att det gick snabbt på slutet, det blev ”bara” ett riktigt hemskt Alzheimerår. Mest ledsen var jag för pappas skull, han och mamma hade haft ett så fint liv tillsammans.

För drygt ett år sedan gick även pappa bort, därför blir det jag som nu får berätta mina föräldrars historia. Även om det var mamma som drabbades av just Alzheimer så orsakade sjukdomen stort lidande för dem båda – och oss barn. Jag hoppas att nya genombrott kan göra så att andra familjer slipper gå igenom samma sak som vi.

“Gör som jag, stöd hjärnforskningen med en gåva!”

 

 

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta