Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Alla som har upplevt Alzheimers sjukdom på nära håll vet att den drabbade sakta men säkert blir sämre. Detta sker i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. Problemet är att det saknas kunskap om hur denna spridning går till – nere på cellnivå. Det arbetar jag och min forskargrupp för att ändra på, förhoppningsvis med ditt stöd.

Sedan ett antal år är det känt att särskilda proteinklumpar har en avgörande betydelse vid Alzheimers sjukdom. På något sätt är de giftiga för nervcellerna i hjärnan. Min forskargrupp har kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa. Tack vare stödet från Hjärnfonden har vi möjlighet att göra fördjupade studier av de här spridningsmekanismerna.

Vi undersöker också hur proteinklumparna faktiskt gör nervcellerna sjuka. Vi tror att en viktig komponent är att cellernas system för att bryta ner och återvinna olika ämnen har blivit nedsatt. Genom att lära oss vad som händer inne i cellerna och i samspelet mellan cellerna tror jag att det är möjligt att få fram nya behandlingsmetoder. Faktum är att vi redan har gjort lovande försök på isolerade nervceller – där vi har lyckats blockera proteinklumparnas spridningsvägar.

Avancerad hjärnforskning

Nu har vi tagit de försöken vidare till nästa steg. Det här kan på sikt leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers framfart. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta. Den här typen av avancerad hjärnforskning kräver stora resurser. Det behövs både specialiserad utrustning och många välutbildade människor.

Utan stödet från Hjärnfondens givare hade min forskargrupps arbete gått mycket långsammare. Nu ber jag dig att fortsätta stödja hjärnforskningen. Det har inte har gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och jag vet att finansiering är en bromskloss för många hjärnforskare. I ett så här komplext forskningsfält är alla forskargrupper beroende av varandras framsteg.

Därför är min högsta önskan att Alzheimerforskningen som helhet ska få bättre förutsättningar. Ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Ett brinnande hjärtformat ljus

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har demens. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.

Ingmar Skoog, Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Göteborgs universitet.

En Alzheimerforskare med miljonpublik

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. I den rollen får han ofta svara på frågor i media – och i somras var han dessutom värd för ett avsnitt av Sommar i P1. Till vardags arbetar han med en mycket stor studie av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.

Frank och Annis i New York

Kärlek i skuggan av Alzheimers sjukdom

Frank och Annis träffades förhållandevis sent i livet, men då sa det verkligen klick. Inom bara ett år hade de flyttat ihop. Livet tillsammans var så bra att de brukade fråga sig om det går att vara så här lyckliga, ”något dåligt måste väl hända snart”. Tyvärr blev det så – Alzheimers sjukdom krossade deras drömmar. Läs Annis egen berättelse och hennes vädjan om stöd till hjärnforskningen