Hjärnfonden
Ge en gåva
Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Alla som har upplevt Alzheimers sjukdom på nära håll vet att den drabbade sakta men säkert blir sämre. Detta sker i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. Problemet är att det saknas kunskap om hur denna spridning går till – nere på cellnivå. Det arbetar jag och min forskargrupp för att ändra på, förhoppningsvis med ditt stöd.

Sedan ett antal år är det känt att särskilda proteinklumpar har en avgörande betydelse vid Alzheimers sjukdom. På något sätt är de giftiga för nervcellerna i hjärnan. Min forskargrupp har kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa. Tack vare stödet från Hjärnfonden har vi möjlighet att göra fördjupade studier av de här spridningsmekanismerna.

Vi undersöker också hur proteinklumparna faktiskt gör nervcellerna sjuka. Vi tror att en viktig komponent är att cellernas system för att bryta ner och återvinna olika ämnen har blivit nedsatt. Genom att lära oss vad som händer inne i cellerna och i samspelet mellan cellerna tror jag att det är möjligt att få fram nya behandlingsmetoder. Faktum är att vi redan har gjort lovande försök på isolerade nervceller – där vi har lyckats blockera proteinklumparnas spridningsvägar.

Avancerad hjärnforskning

Nu har vi tagit de försöken vidare till nästa steg. Det här kan på sikt leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers framfart. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta. Den här typen av avancerad hjärnforskning kräver stora resurser. Det behövs både specialiserad utrustning och många välutbildade människor.

Utan stödet från Hjärnfondens givare hade min forskargrupps arbete gått mycket långsammare. Nu ber jag dig att fortsätta stödja hjärnforskningen. Det har inte har gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och jag vet att finansiering är en bromskloss för många hjärnforskare. I ett så här komplext forskningsfält är alla forskargrupper beroende av varandras framsteg.

Därför är min högsta önskan att Alzheimerforskningen som helhet ska få bättre förutsättningar. Ge en gåva redan idag!

 

 

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta