Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Alla som har upplevt Alzheimers sjukdom på nära håll vet att den drabbade sakta men säkert blir sämre. Detta sker i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. Problemet är att det saknas kunskap om hur denna spridning går till – nere på cellnivå. Det arbetar jag och min forskargrupp för att ändra på, förhoppningsvis med ditt stöd.

Sedan ett antal år är det känt att särskilda proteinklumpar har en avgörande betydelse vid Alzheimers sjukdom. På något sätt är de giftiga för nervcellerna i hjärnan. Min forskargrupp har kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa. Tack vare stödet från Hjärnfonden har vi möjlighet att göra fördjupade studier av de här spridningsmekanismerna.

Vi undersöker också hur proteinklumparna faktiskt gör nervcellerna sjuka. Vi tror att en viktig komponent är att cellernas system för att bryta ner och återvinna olika ämnen har blivit nedsatt. Genom att lära oss vad som händer inne i cellerna och i samspelet mellan cellerna tror jag att det är möjligt att få fram nya behandlingsmetoder. Faktum är att vi redan har gjort lovande försök på isolerade nervceller – där vi har lyckats blockera proteinklumparnas spridningsvägar.

Avancerad hjärnforskning

Nu har vi tagit de försöken vidare till nästa steg. Det här kan på sikt leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers framfart. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta. Den här typen av avancerad hjärnforskning kräver stora resurser. Det behövs både specialiserad utrustning och många välutbildade människor.

Utan stödet från Hjärnfondens givare hade min forskargrupps arbete gått mycket långsammare. Nu ber jag dig att fortsätta stödja hjärnforskningen. Det har inte har gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och jag vet att finansiering är en bromskloss för många hjärnforskare. I ett så här komplext forskningsfält är alla forskargrupper beroende av varandras framsteg.

Därför är min högsta önskan att Alzheimerforskningen som helhet ska få bättre förutsättningar. Ge en gåva redan idag!

 

 

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.