Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH. Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Ni hoppas kunna förebygga Alzheimers sjukdom. Hur?

– Vi har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I bästa fall kan detta leda till ett läkemedel som hindrar sjukdomen från att bryta ut.
För att det ska fungera behövs också bättre screeningmetoder, vilket är ytterligare en anledning till att stödja hjärnforskningen.

För två år sedan publicerade ni en uppmärksammad artikel om Alzheimer. Vad har hänt sedan dess?

– I artikeln visade vi att vårt protein, i djurstudier, förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Något som gav extra uppmärksamhet var att vi lyckades med detta helt utan biverkningar. Det är en erkänt stor utmaning vid framtagandet av Alzheimerbehandlingar. Sedan dess har vi fortsatt att förfina vår metod, till exempel försöker vi öka vårt proteins förmåga att ta sig in i hjärnan.

Ert arbete har också lett in på intressanta stickspår?

– Ja, det finns ju flera olika sjukdomar som är kopplade till plackbildning i hjärnan. Nu arbetar vi med att rikta in våra ”infångarproteiner” även på de ämnen som ligger bakom frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom. Det ser mycket lovande ut. Det kan låta enkelt, men har krävt ett mycket stort tekniskt utvecklingsarbete – som Hjärnfondens givare har varit med och gjort möjligt.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt instrumentalt, också som kvalitetsmarkör inför andra bidragsgivare. Den här typen av hjärnforskning är väldigt dyr, därför är varenda krona viktig.
 

 

Relaterat

Grafik för webbinariet Rethinking Alzheimer’s disease.

Webbinarium om Alzheimers sjukdom

Är Sverige redo för nya sätt att behandla Alzheimers sjukdom? Välkommen att anmäla dig till webbinariet ‘Rethinking Alzheimer’s disease’ – om morgondagens behandling av Alzheimers sjukdom i Sverige.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.