Hjärnfonden
Ge en gåva
Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Ni hoppas kunna förebygga Alzheimers sjukdom. Hur?

– Vi har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I bästa fall kan detta leda till ett läkemedel som hindrar sjukdomen från att bryta ut.
För att det ska fungera behövs också bättre screeningmetoder, vilket är ytterligare en anledning till att stödja hjärnforskningen.

För två år sedan publicerade ni en uppmärksammad artikel om Alzheimer. Vad har hänt sedan dess?

– I artikeln visade vi att vårt protein, i djurstudier, förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Något som gav extra uppmärksamhet var att vi lyckades med detta helt utan biverkningar. Det är en erkänt stor utmaning vid framtagandet av Alzheimerbehandlingar. Sedan dess har vi fortsatt att förfina vår metod, till exempel försöker vi öka vårt proteins förmåga att ta sig in i hjärnan.

Ert arbete har också lett in på intressanta stickspår?

– Ja, det finns ju flera olika sjukdomar som är kopplade till plackbildning i hjärnan. Nu arbetar vi med att rikta in våra ”infångarproteiner” även på de ämnen som ligger bakom frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom. Det ser mycket lovande ut. Det kan låta enkelt, men har krävt ett mycket stort tekniskt utvecklingsarbete – som Hjärnfondens givare har varit med och gjort möjligt.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt instrumentalt, också som kvalitetsmarkör inför andra bidragsgivare. Den här typen av hjärnforskning är väldigt dyr, därför är varenda krona viktig.
 

 

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta