Hjärnfonden
Ge en gåva
Mamma leker med sin dotter i en soffa.

” Ge mer utrymme för lek och skratt”

För drygt ett år sedan bildade vi Barnhjärnfonden som en del av Hjärnfonden, eftersom forskningen på barnhjärnan får alldeles för små resurser. Nu ber den legendariska barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz om ditt stöd.

Barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz – som även är med i Hjärnfondens rådgivande kommitté. Foto: Lennart Utgren

Efter att ha ägnat över 50 år åt barnmedicin är jag mycket bekant med de utmaningar som finns inom forskningen på barnhjärnan. Dels att det är ett väldigt komplext område, dels att det ständigt saknas resurser. Det senare tycker jag är helt obegripligt.

Neurologiska och barnpsykiatriska diagnoser utgör i dag den största utmaningen inom barnmedicinen. I en genomsnittlig skolklass har minst ett barn ADHD. Minst en av tio tonårsflickor känner sig deprimerade och ungefär lika många pojkar har uppförandestörningar. Cirka 20 000 barn lider av CP, epilepsi, muskelsjukdomar och olika ärftliga hjärnsjukdomar.

Det jag själv fokuserar på i dag är de cirka hundra tusen barn som har fötts för tidigt. Även måttligt för tidigt födda barn klarar inte skolan lika bra som andra. Bland de mycket för tidigt födda har en av tio autism och andra diagnoser är också extra vanliga. Det är en stor grupp som behöver stöd.

Hela livet sitter i hjärnan och många barn med sjukdomar eller funktionsnedsättningar i hjärnan mår därför dåligt. Även föräldrarna blir ofta lidande. Alla har vi barn i vår närhet med någon av de diagnoser jag har nämnt – och vi måste göra mer för dem. Det behövs mer kunskap och nya behandlingar, men i dagsläget är det tyvärr mycket glest mellan framstegen. Den enda lösningen är därför mer pengar till forskningen på barnhjärnan! På så sätt kan vi ge fler barn möjlighet att fokusera på det viktiga, lek och skratt.

Barnhjärnfonden arbetar för att fler duktiga läkare, doktorander och professorer ska få möjlighet att forska på barnhjärnan. Genom långsiktiga satsningar hoppas jag att vi kan få till mer grundforskning i neurofysiologi och molekylärbiologi, vilket är avgörande för att vi ska nå verkliga genombrott. Det är förstås kostsamt, men jag tycker att de många barn som lider av sjukdomar och funktionsnedsättningar i hjärnan är värda det. Håller du med? Ge en gåva till forskningen på barnhjärnan redan idag!

Varmt tack
Hugo Lagercrantz

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.
Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta