Mamma leker med sin dotter i en soffa.

” Ge mer utrymme för lek och skratt”

För drygt ett år sedan bildade vi Barnhjärnfonden som en del av Hjärnfonden, eftersom forskningen på barnhjärnan får alldeles för små resurser. Nu ber den legendariska barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz om ditt stöd.

Barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz – som även är med i Hjärnfondens rådgivande kommitté. Foto: Lennart Utgren

Efter att ha ägnat över 50 år åt barnmedicin är jag mycket bekant med de utmaningar som finns inom forskningen på barnhjärnan. Dels att det är ett väldigt komplext område, dels att det ständigt saknas resurser. Det senare tycker jag är helt obegripligt.

Neurologiska och barnpsykiatriska diagnoser utgör i dag den största utmaningen inom barnmedicinen. I en genomsnittlig skolklass har minst ett barn ADHD. Minst en av tio tonårsflickor känner sig deprimerade och ungefär lika många pojkar har uppförandestörningar. Cirka 20 000 barn lider av CP, epilepsi, muskelsjukdomar och olika ärftliga hjärnsjukdomar.

Det jag själv fokuserar på i dag är de cirka hundra tusen barn som har fötts för tidigt. Även måttligt för tidigt födda barn klarar inte skolan lika bra som andra. Bland de mycket för tidigt födda har en av tio autism och andra diagnoser är också extra vanliga. Det är en stor grupp som behöver stöd.

Hela livet sitter i hjärnan och många barn med sjukdomar eller funktionsnedsättningar i hjärnan mår därför dåligt. Även föräldrarna blir ofta lidande. Alla har vi barn i vår närhet med någon av de diagnoser jag har nämnt – och vi måste göra mer för dem. Det behövs mer kunskap och nya behandlingar, men i dagsläget är det tyvärr mycket glest mellan framstegen. Den enda lösningen är därför mer pengar till forskningen på barnhjärnan! På så sätt kan vi ge fler barn möjlighet att fokusera på det viktiga, lek och skratt.

Barnhjärnfonden arbetar för att fler duktiga läkare, doktorander och professorer ska få möjlighet att forska på barnhjärnan. Genom långsiktiga satsningar hoppas jag att vi kan få till mer grundforskning i neurofysiologi och molekylärbiologi, vilket är avgörande för att vi ska nå verkliga genombrott. Det är förstås kostsamt, men jag tycker att de många barn som lider av sjukdomar och funktionsnedsättningar i hjärnan är värda det. Håller du med? Ge en gåva till forskningen på barnhjärnan redan idag!

Varmt tack
Hugo Lagercrantz

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.

Far tar hand om sitt för tidigt födda barn att göra hud till hud på sjukhus

Extremt för tidigt födda barn – de nya överlevarna

Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten tack vare modern intensivvårdsteknik. Men barn som är födda mer än tre månader för tidigt löper stora risker att få någon typ av störning i hjärnans utveckling.

Mamma och pojke ligger i gräset och tittar på varandra

Om Barnhjärnfonden

Inuti en barnhjärna ska det finnas roliga funderingar, drömmar och tusen olika frågor – inte sjukdomar, skador och annat som gör livet svårt.

Flicka sitter på golvet framför en våg med händerna för ansiktet

Anorexia nervosa – en dödlig sjukdom

Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.