Mogen kvinna som ser orolig ut Det är inte konstigt om du känner dig oroad av det som händer i vår omvärld just nu.

När det är oroligt i omvärlden

Det är lätt att känna sig orolig på grund av det som sker i vår omvärld just nu. Här ger vi några råd om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra. Det handlar bland annat om att var fysiskt aktiv, ha kontakt med andra och begränsa nyhetsflödet.

Håll dig informerad

Var källkritisk och ta reda på fakta från tillförlitliga källor.

Begränsa nyhetsflödet

Försök att begränsa hur mycket du läser, lyssnar eller tittar på nyheter som gör dig orolig och stressad. Bestäm ett par tidpunkter per dag då du tar del av de senaste nyheterna.

Rör på dig

Sätt av tid till fysisk aktivitet utomhus varje dag – gå en promenad, ta en cykeltur eller ge dig ut och jogga. WHO rekommenderar att vuxna personer rör sig minst 30 minuter per dag.  När du rör på dig frigörs bl a  endorfiner som lindrar oro och gör att du mår bättre. Forskaren Yvonne Forsell berättar mer om varför hjärnan mår bra av motion.

Se till att sova tillräckligt

Att sova gott på natten kan givetvis vara svårt om man är orolig, men försök så gott det går. Att sova 7-8 timmar per natt stärker immunförsvaret, förbättrar minnet och gör dig bättre på att lösa problem. Det är helt enkelt lättare att se ljust på livet om du fått tillräckligt med sömn. Läs mer om varför det är så viktigt att sova.

Ta dig tid till att göra något du tycker är roligt

När vi känner oss stressade och oroliga är det viktigt att ta tid till återhämtning. Gör något du tycker är roligt som får dig att slappna av. Kanske kan du ägna dig åt en hobby, att läsa en boken eller höra av dig till någon som du inte hunnit prata med på länge?

Sociala kontakter

Prata om hur du känner och sök stöd från omgivningen om du är mycket orolig. Oro krymper oftast när vi delar den med andra.  Håll kontakt med nära och kära och ta en fika eller en promenad tillsammans. Går inte det så håll kontakten via telefon, videosamtal eller sociala medier.

Dra ner på alkoholkonsumtionen

Begränsa hur mycket alkohol du dricker eller avstå helt. Undvik att använda alkohol eller andra droger som ett sätt att hantera rädsla, ångest, tristess eller social isolering.

Minska skärmtiden

Det är lätt att fastna framför datorn eller telefonen men försök att hålla koll på hur mycket tid du spenderar framför en skärm och lägg in regelbundna pauser. Försök att fokusera på hoppfulla och positiva budskap på sociala medier och var även här källkritisk.

Hjälp andra

Forskning visar att vi mår bra av att hjälpa andra. Se vilka initiativ som finns där du bor och som du kan bidra till. Tänk igenom vilka personer i din omgivning som kanske behöver lite extra hjälp.

Rädslan har en viktig funktion

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande.

Läs mer om stress här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Jakten på hjärnans stresscentrum

Stress i lagom dos är till och med nyttig för oss men när den pågår för länge blir den plötsligt farlig. Var går gränsen till ohälsosam stress och vad händer i hjärnans innerst kretsar när det slår över? För att ta reda på det kikar Tibor Harkany och hans forskargrupp på hur cellerna längst in i hypotalamus pratar med varandra. Lär vi oss förstå deras språk kommer vi närmare en lösning på gåtan om den växande diagnosen utmattningssyndrom.