Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor. Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanot. Efter tio dagar i respirator vaknade hon upp och kunde inte prata och hade svårt att röra höger arm och ben. Foto: Privat

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Vad hände när du drabbades av stroke?

– Det var en underbar julikväll och jag var ute ensam och paddlade kajak. Plötsligt fick jag en fruktansvärd huvudvärk och tog mig då i land och ringde till min man. När han kom dit och hade svårt att få kontakt med mig ringde han 112. På sjukhuset visade det sig vara en hjärnblödning.

Sedan behövde du opereras tre gånger?

– Ja, blödningen var för stor för att åtgärda med ett enda ingrepp. Därefter låg jag nedsövd i tio dagar, eftersom hjärnan behövde vila. Ingen visste i det läget hur det skulle gå, så det var en fruktansvärd tid för min familj.

Hur var det att vakna upp igen?

– Jag kunde inte prata, men min man och mina barn förstod att jag kände igen dem och hade ett medvetande, så de var överlyckliga. Det kan ju låta hemskt att inte kunna uttrycka sig, men jag var så euforisk över att ha överlevt att jag inte tänkte på det.

Efter en sådan svår stroke måste återhämtningen ha varit tuff?

–I början hade jag bara 40 procents rörlighet på höger sida, men det lyckades jag träna upp ganska snabbt. Att träna upp tal och arbetsminne tog däremot längre tid. Men efter tre månader kunde jag börja jobba deltid. Den största utmaningen var hjärntrötthet, så jag trappade långsamt upp till heltid under ett år.

Hur har livet förändrats?

– Numera tar jag ingenting för givet. På det stora hela ser jag mig som frisk, jag jobbar som projektledare och paddlar gärna kajak! Jag drabbades dock av ett epilepsianfall för ett år sedan, men fick då en medicin mot detta som fungerar bra. Hjärnforskningen är viktig i kampen mot stroke.

Vad hoppas du blir nästa genombrott?

– Rehabiliteringen gav mig livet tillbaka, det vill jag att fler strokedrabbade ska få uppleva. Vi har alla olika förutsättningar som man måste ta hänsyn till. Så jag önskar att hjärnforskningen lyckas utveckla behandlingar som förbättrar återhämtningen efter en stroke.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.