Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Stefan Ståhl

Professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

Lästid: 2 minuter

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Porträtt av Stefan Ståhl.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Jag och min forskargrupp har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. För två år sedan publicerade vi våra första fynd, vilket fick ett enormt genomslag i forskarvärlden.

I laboratorieförsök kunde vi nämligen visa att vårt protein förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Dessutom utan biverkningar, vilket är i det närmaste unikt. Därför ber jag om din hjälp för att vi ska kunna fortsätta. Nu arbetar vi med att förfina vår metod ytterligare. För närvarande är vårt huvudfokus att bli bättre på att lura hjärnan att släppa in vårt protein. Det är avgörande för att behandlingen ska kunna fungera effektivt i vården av Alzheimerpatienter.

Varje krona behövs

Dessa studier kräver dock stora resurser, så varje krona är viktig för oss. Jag hyser gott hopp om att vårt arbete kan leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers sjukdom från att ens bryta ut. För att det ska fungera behövs bättre metoder för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen, vilket jag vet att duktiga kollegor i Sverige arbetar med. Det är ytterligare en anledning att stödja hjärnforskningen!

Om min forskargrupp lyckas ta fram en ny Alzheimerbehandling vore det ett stort genombrott för vården, men också för den typ av nya läkemedel vi arbetar med. Därför är det mycket möjligt att vi relativt snabbt kan lära oss att bekämpa andra sjukdomar i hjärnan. Vi har redan lyckats ta fram proteiner som binder sig till ”sjukdomsmolekyler” med koppling till Parkinsons sjukdom respektive frontallobsdemens. I laboratorieförsök ser det mycket lovande ut.

Din gåva gör med andra ord nytta på flera fronter samtidigt. Demenssjukdomar som Alzheimer ökar och kan snart nå kritiska nivåer. Förutom det stora lidande sjukdomarna orsakar så riskerar vårdbehovet att bli övermäktigt för samhället. Sorgligt nog är resurser ändå en ständig utmaning för oss hjärnforskare. Statens anslag räcker inte till och då är människor som du avgörande för nya genombrott.

Därför ber jag dig nu – ge en gåva till hjärnforskningen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Micheal Schöll talar på en scen i en mikrofon.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta