Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.

Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Fynden utmanar den etablerade bilden av tau som enbart skadligt. I stället pekar forskningen på att proteinet också har en central funktion i den friska hjärnan.

– Bara för att tau förändras vid alzheimer betyder det inte att det i sig självt är något som enbart är skadligt, säger Fernando Gonzalez Ortiz, MD och PhD vid Göteborgs universitet. Det har viktiga funktioner, särskilt tidigt i livet.

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Höga tau-nivåer hos nyfödda

Fernando ledde den första publikationen som visade att nyfödda barn har mycket höga nivåer av fosforylerat tau i blodplasma – ibland högre än hos personer med Alzheimers sjukdom.

– Det mest slående är att vi ser de här nivåerna hos helt friska nyfödda, utan några tecken på hjärnskada, säger han.

Förklaringen verkar ligga i hjärnans utveckling. När tau fosforyleras blir proteinet mer flexibelt, vilket gör att nervceller kan växa och skapa nya kopplingar.

– Det är en process som är avgörande för att hjärnan ska kunna utvecklas och bygga upp sina nätverk tidigt i livet.

Varför ökar det igen vid Alzheimer?

Efter födseln sjunker nivåerna av fosforylerat tau och är mycket låga i vuxen ålder. Men vid Alzheimers sjukdom stiger de igen.

Det har traditionellt tolkats som ett tecken på sjukdom – men forskningen pekar på en mer komplex bild.

– En hypotes är att det här är en reaktion. När nervceller går förlorade vid alzheimer försöker hjärnan kompensera genom att skapa nya kopplingar, och då behövs fosforylerat tau igen, säger Fernando. Därför stiger nivåerna.

Samtidigt tyder resultaten på att hjärnans förmåga att göra sig av med proteinet kan vara nedsatt vid sjukdom, vilket gör att det ansamlas och får skadliga effekter.

Mot potentiellt nya sätt att behandla sjukdomen

Forskningen utmanar idén om att tau enbart är något som ska bekämpas.

– I dag tänker vi ofta att om något ökar vid sjukdom så ska vi ta bort det. Men de här proteinerna har viktiga funktioner i hjärnan, säger Fernando.

– I stället behöver vi förstå hur vi kan återställa balansen.

Genom att studera hur den unga hjärnan hanterar höga nivåer av tau hoppas forskarna hitta nya strategier för att förebygga eller bromsa Alzheimers sjukdom.

Stöd som gör forskningen möjlig

Hjärnfondens postdoktorala anställningsbidrag, finansierat av Svenska Postkodlotteriet, gör det möjligt för Fernando att fortsätta sin forskning.

– Stödet ger mig möjlighet att driva projektet vidare och fördjupa förståelsen av skillnaderna mellan nyfödda och personer med Alzheimer, säger han och fortsätter:

– Jag är övertygad om att det här forskningsspåret kan bidra till ny kunskap som på sikt förändrar hur vi förstår och behandlar sjukdomen.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Micheal Schöll talar på en scen i en mikrofon.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta