Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

Ångest är något de flesta upplever någon gång i livet. Men för vissa blir den stark, återkommande och svår att hantera – särskilt för personer med autismspektrumtillstånd.

Vad är det egentligen som händer i hjärnan när ångest uppstår?

Det är en av de frågor som Emanuela Santini, Principal investigator vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Molecular and Synaptic Neurophysiology Lab, vill besvara. Med stöd från Hjärnfonden, genom en donation från Team Rynkeby Skolloppet 2025, studerar hennes forskargrupp hur hjärnans signalsystem fungerar och hur förändringar i dessa kan bidra till ångest.

Traditionellt har forskare tänkt att nervceller kommunicerar genom att skicka ut ett enda signalämne i taget. Men ny forskning visar att det inte alltid stämmer.

– Vi har länge trott att nervceller använder en signal i taget, men nu vet vi att de kan frisätta flera samtidigt, säger Emanuela Santini.

Fenomenet kallas neurotransmittor-samfrisättning, eller corelease. Det innebär att signalämnen som dopamin, glutamat och GABA kan skickas ut tillsammans – och påverka hjärnan på olika sätt samtidigt.

– Kombinationen av signaler gör att hjärnan kan finjustera sin aktivitet på ett mycket mer avancerat sätt.

I sin forskning fokuserar Santinis forskargrupp på en specifik krets i hjärnan som kopplar samman områden i mitthjärnan med amygdala – en region som spelar en central roll för känslor och stressreaktioner.

Genom att studera hur olika signalämnen samverkar i denna krets vill forskarna förstå vad som händer när systemet förändras.

– Vi tror att förändringar i hur dessa signaler samverkar kan bidra till utveckling av ångest, säger Santini.

Ångest är mycket vanligt hos personer med autism och kan förstärka andra svårigheter i vardagen.

– Ångest är ofta en faktor som gör andra symtom värre och påverkar livskvaliteten kraftigt.

Samtidigt vet forskare fortfarande relativt lite om varför ångest drabbar vissa personer mer än andra.

Genom att studera hjärnans signalvägar hoppas forskarna få en bättre förståelse för vad som ligger bakom dessa skillnader och hur de hänger ihop med förändringar i hjärnans funktion vid autism.

En viktig del av projektet är att undersöka skillnader mellan könen.

– Vi vet att det finns tydliga skillnader i hur ångest yttrar sig hos män och kvinnor, men vi förstår inte riktigt varför, säger Santini.

Hon menar att detta är en viktig kunskapslucka.

– Om vi inte tar hänsyn till dessa skillnader finns det en risk att behandlingar fungerar bättre för den ena gruppen än för den andra.

Målet med forskningen är att förstå hjärnans mekanismer på djupet. Den kunskapen kan på sikt bidra till nya sätt att behandla ångest.

– Vi hoppas kunna utveckla mer individanpassade behandlingar som tar hänsyn till biologiska skillnader, till exempel mellan könen.

Hon lyfter också att forskningen kan få betydelse både för läkemedel och andra typer av behandlingar.

– Om vi förstår hur ångest uppstår i hjärnan kan vi förbättra både medicinska och beteendebaserade behandlingar.

Projektet har initierats med stöd från en donation från Team Rynkeby Skolloppet 2025, förmedlad via Hjärnfonden. Skolloppet är ett välgörenhetslopp där barn och unga samlar in pengar till forskning om barnhjärnan.

– Stödet är avgörande. Det gör det möjligt för oss att studera en mekanism som tidigare inte har undersökts i det här sammanhanget, säger Santini.

Hon betonar att den här typen av forskning tar tid.

– Den här finansieringen har gjort det möjligt för oss att ta de första stegen. Nu hoppas vi kunna utveckla arbetet vidare och fördjupa förståelsen av hur hjärnans signaler fungerar.

Genom sitt engagemang bidrar deltagarna i Team Rynkeby Skolloppet till att forskare kan ta viktiga steg mot att förstå hjärnan – och på sikt förbättra livet för personer som lever med autism och ångest.