Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Tvillingstudie ska ge svar om OCD

Genom en stor tvillingstudie ska David Mataix-Cols försöka identifiera vilka genetiska och miljömässiga faktorer som kan utlösa eller bidra till utvecklingen av OCD.

Porträtt av David Mataix-Cols, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

OCD, eller tvångssyndrom, är en psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av påträngande, återkommande tankar (tvångstankar) och repetitiva beteenden eller ritualer (tvångshandlingar) som personen känner sig tvingad att utföra för att lindra ångest. Den drabbar cirka 200 000 svenskar och är kopplat till svårigheter i skolan, arbetslöshet, ökad risk för självmord och dödsfall av naturliga orsaker.

Nya behandlingar och strategier krävs

Kostnaderna för samhället är enorma. De behandlingar som finns idag kan lindra symtomen, men många patienter förblir sjuka och behöver långvarig vård.

– Därför finns det ett akut behov av att bättre förstå orsakerna till sjukdomen, för att kunna utveckla bättre behandlingar och strategier för att förebygga den, säger David Mataix-Cols.

David Mataix-Cols är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap med inriktning mot ångest- och tvångssyndrom och relaterade störningar vid Karolinska institutet.

En tvilling har OCD

– Vi fokuserar på enäggstvillingar där endast den ena tvillingen har OCD. Eftersom enäggstvillingar är genetiskt identiska kan vi, genom att jämföra dem, särskilja miljöpåverkan på utvecklingen av OCD samt förstå sjukdomens förlopp.

Tidigare studier har visat på subtila skillnader i hjärnans struktur, funktion och kopplingar vid OCD – men man har inte kunnat säga vad som orsakat skillnaderna. Anledningen är att i neuroavbildningsstudier deltar vanligtvis patienter som har varit sjuka i många år och som står på medicinering. Det gör det svårt att avgöra vilka hjärnförändringar som är medfödda och ökar risken för OCD, och vilka som är konsekvenser av sjukdomen eller av långvarig medicinering.

Ser meningsfulla skillnader

David Mataix-Cols och hans kollegor har genomfört MR-undersökningar på 27 tvillingpar innan MR-kameran på KI byttes ut vilket innebär att studien fick pausas då bilder från två olika kameror inte är jämförbara.

– Preliminära data från de första 14 tvillingparen visar att vår metod är mycket kraftfull för att upptäcka meningsfulla skillnader i hjärnans funktionella kopplingar inom tvillingparen, säger David Mataix-Cols.

Forskarna förbereder nu för publicering av tre vetenskapliga artiklar som bygger på data från tvillingstudien.

Ny MR-studie med 50 tvillingpar

Forskarna är snart klara med rekryteringen av sitt mål: 50 tvillingpar, varav en har OCD och en inte. Förhoppningen är att detta sker innan slutet av 2025.

– Då planerar vi att kalla tillbaka alla 50 par till en ny MR-studie med den senaste tekniken i Karolinska Institutets nya MR-anläggning. Vi har redan börjat ansöka om finansiering för detta.

Vad betyder finansieringen från Hjärnfonden för er?

– Finansieringen från Hjärnfonden var helt avgörande för att vi skulle kunna starta detta ambitiösa projekt. Den möjliggjorde insamling av initiala data som visade att projektet var genomförbart. Detta var avgörande för att vi skulle kunna få ytterligare anslag för att driva projektet vidare.

Pengarna till David Mataix-Cols forskning kommer från Team Rynkeby Skolloppet – ett initiativ där barn och unga samlar in medel till forskning om barnhjärnan.

Team Rynkeby Skolloppet

Team Rynkeby Skolloppet är ett välgörenhetslopp där tusentals skolelever springer för att samla in pengar till forskning om barnhjärnan. Överskottet går till Hjärnfonden Barn, som stödjer vetenskapliga projekt om neurologiska diagnoser och psykisk ohälsa hos barn och unga. Team Rynkeby Skolloppet är i dag en av Hjärnfondens största insamlingskällor på området – och har möjliggjort flera viktiga forskningsinsatser som annars inte hade blivit av.

Läs om Team Rynkeby Skolloppet

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
Läs mer
Porträtt av Olof Lagerlöf.

“Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest”

Olof Lagerlöf vid Umeå universitet vill förstå varför anorexia fortfarande är så svår att behandla. Med stöd från Hjärnfonden undersöker han sambandet mellan ämnesomsättning och psykologi i hjärnan.
Läs mer
Porträtt av Daniella Calvigioni.

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.
Läs mer
Orolig flicka tittar sig i spegeln.

Många unga lider av ångest

Ångest och rädsla kan alla känna och är en naturlig reaktion när vi hamnar i situationer som upplevs hotande. Det har i likhet med smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Det är många barn och unga som lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta