Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Tvillingstudie ska ge svar om OCD

Genom en stor tvillingstudie ska David Mataix-Cols försöka identifiera vilka genetiska och miljömässiga faktorer som kan utlösa eller bidra till utvecklingen av OCD.

Porträtt av David Mataix-Cols, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

OCD, eller tvångssyndrom, är en psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av påträngande, återkommande tankar (tvångstankar) och repetitiva beteenden eller ritualer (tvångshandlingar) som personen känner sig tvingad att utföra för att lindra ångest. Den drabbar cirka 200 000 svenskar och är kopplat till svårigheter i skolan, arbetslöshet, ökad risk för självmord och dödsfall av naturliga orsaker.

Nya behandlingar och strategier krävs

Kostnaderna för samhället är enorma. De behandlingar som finns idag kan lindra symtomen, men många patienter förblir sjuka och behöver långvarig vård.

– Därför finns det ett akut behov av att bättre förstå orsakerna till sjukdomen, för att kunna utveckla bättre behandlingar och strategier för att förebygga den, säger David Mataix-Cols.

David Mataix-Cols är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap med inriktning mot ångest- och tvångssyndrom och relaterade störningar vid Karolinska institutet.

En tvilling har OCD

– Vi fokuserar på enäggstvillingar där endast den ena tvillingen har OCD. Eftersom enäggstvillingar är genetiskt identiska kan vi, genom att jämföra dem, särskilja miljöpåverkan på utvecklingen av OCD samt förstå sjukdomens förlopp.

Tidigare studier har visat på subtila skillnader i hjärnans struktur, funktion och kopplingar vid OCD – men man har inte kunnat säga vad som orsakat skillnaderna. Anledningen är att i neuroavbildningsstudier deltar vanligtvis patienter som har varit sjuka i många år och som står på medicinering. Det gör det svårt att avgöra vilka hjärnförändringar som är medfödda och ökar risken för OCD, och vilka som är konsekvenser av sjukdomen eller av långvarig medicinering.

Ser meningsfulla skillnader

David Mataix-Cols och hans kollegor har genomfört MR-undersökningar på 27 tvillingpar innan MR-kameran på KI byttes ut vilket innebär att studien fick pausas då bilder från två olika kameror inte är jämförbara.

– Preliminära data från de första 14 tvillingparen visar att vår metod är mycket kraftfull för att upptäcka meningsfulla skillnader i hjärnans funktionella kopplingar inom tvillingparen, säger David Mataix-Cols.

Forskarna förbereder nu för publicering av tre vetenskapliga artiklar som bygger på data från tvillingstudien.

Ny MR-studie med 50 tvillingpar

Forskarna är snart klara med rekryteringen av sitt mål: 50 tvillingpar, varav en har OCD och en inte. Förhoppningen är att detta sker innan slutet av 2025.

– Då planerar vi att kalla tillbaka alla 50 par till en ny MR-studie med den senaste tekniken i Karolinska Institutets nya MR-anläggning. Vi har redan börjat ansöka om finansiering för detta.

Vad betyder finansieringen från Hjärnfonden för er?

– Finansieringen från Hjärnfonden var helt avgörande för att vi skulle kunna starta detta ambitiösa projekt. Den möjliggjorde insamling av initiala data som visade att projektet var genomförbart. Detta var avgörande för att vi skulle kunna få ytterligare anslag för att driva projektet vidare.

Pengarna till David Mataix-Cols forskning kommer från Team Rynkeby Skolloppet – ett initiativ där barn och unga samlar in medel till forskning om barnhjärnan.

Team Rynkeby Skolloppet

Team Rynkeby Skolloppet är ett välgörenhetslopp där tusentals skolelever springer för att samla in pengar till forskning om barnhjärnan. Överskottet går till Hjärnfonden Barn, som stödjer vetenskapliga projekt om neurologiska diagnoser och psykisk ohälsa hos barn och unga. Team Rynkeby Skolloppet är i dag en av Hjärnfondens största insamlingskällor på området – och har möjliggjort flera viktiga forskningsinsatser som annars inte hade blivit av.

Läs om Team Rynkeby Skolloppet

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Eva Hedlund

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta