Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Porträtt på forskaren och stipendiaten Maximilian Tufvesson Alm.

Namn: Maximilian Tufvesson Alm
Universitet: University College Cork, i samarbete med Göteborgs Universitet
Hemort: Helsingborg
Forskningsområde: Kommunikation mellan mag-tarmkanalen och hjärnan inom psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill undersöka hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom hormonet LEAP2. Det är ett relativt nyupptäckt hormon som jag i preliminära studier visat har en stark påverkan på signaleringen i hjärnan och beteende. Eftersom LEAP2 primärt produceras i tarmen vill jag även titta på hur LEAP2 påverkas av diet och mag-tarmbakterier och hur det i sin tur påverkar vår mentala hälsa, som depression och ångest.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är har en depression eller ångest?

Målet med projektet är att hitta nya sätt som kan förklara varför vi drabbas av psykisk ohälsa. Utöver detta vet vi också att LEAP2 är starkt kopplat till aptit och kan påverkas av diet. Jag kommer också att försöka koppla samman psykisk ohälsa och diet genom LEAP2. Det kommer att leda till bättre förståelse hur diet och psykisk ohälsa är sammanlänkade och förklara fenomen som stress-ätande och hur det uppstår. I förlängningen kan det leda till nya behandlingsmetoder för depression och ångest generellt och speciellt riktade mot patienter som också till exempel stress-äter mycket.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Hjärnan är ett så otroligt komplext organ i sig själv. Utöver detta påverkas hjärnan såklart även av faktorer utanför hjärnan, som vår miljö, immunförsvar, bakterieflora och vad vi äter. Att sätta samman detta i ett stort fungerande system som kan hjälpa oss förklara psykiatriska sjukdomar och hur vi ska behandla dem är en otroligt stor utmaning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Själva konceptet att vi har en hjärna som står för allt vi tänker, känner och gör är något som jag finner otroligt fascinerande. Att även andra fysiologiska signaler så som från immunsystemet, mag-tarmkanalen och bakterier kan påverka detta gör det bara ännu mer komplext och spännande.

Vad är din drivkraft som forskare?

En kombination av att vilja lära sig mer och att hjälpa människor. Att få bidra med en liten bit av det pusslet som är att förstå vår hjärna och samtidigt hjälpa individer som lider av sjukdomar som inte går att behandla på ett tillfredställande sätt.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Att bli tilldelad hjärnfonden postdoktorala stipendium möjliggör att jag kan fortsätta arbeta med att förstå hjärnan och psykisk ohälsa samtidigt som jag kan fortsätta växa som forskare. Denna möjlighet betyder enormt för mig och jag hoppas att detta kan i slutändan leda till att vi är ett steg närmre att förstå hjärnan.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium 2023

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta