Hjärnfonden
Ge en gåva
Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.

I dag vet vi att digitala medier kan påverka små barns beteende, språk och minne, men en ny svensk långtidsstudie visar att det även handlar om andra faktorer och inte bara är knutet till skärmtiden. Anett Sundqvist, professor i psykologi och biträdande professor vid Linköpings universitet, är en av forskarna bakom studien “Att växa upp i en digital värld”.

– Det är inte bara barnens användande av digitala medier som påverkar deras utveckling, utan hur föräldrarna använder sina mobiler har också en stor inverkan, förklarar hon.

Senare språkutveckling

I studien, som har följt 90 barn från nio månader till fem års ålder, framgick det att föräldrar som ofta är upptagna av sina mobiler har barn som är senare i sin språkutveckling.

– För att ett litet barn ska kunna utveckla sitt språk behöver han eller hon hjälp att förstå världen, men en förälder som är försjunken i sin skärm har inte möjlighet till det. Vi tror att vi kan kolla lite på mobilen och samtidigt göra något annat, men så fungerar inte vår hjärna biologiskt sett. I stället kommer vi att exempelvis missa att den där bollen åkte in under bordet och inte förstå barnets reaktion. Då kan vi inte heller hjälpa barnet att sätta ord på det som hände, säger Anett Sundqvist och fortsätter:

– När föräldern missar saker i samspelet med barnet blir barnet kanske argt och lite mer högljutt för att få uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att föräldern blir irriterad och säger till barnet att vara tyst – och då blir barnet ännu argare. Det blir alltså en ond cirkel.

Högljutt användande

Om man måste använda mobilen tillsammans med barnet tipsar Anett Sundqvist om att använda den högljutt, det vill säga att man till exempel berättar att man ska skicka ett sms till mormor, vad man ska skriva och kanske samtidigt visa en bild från när barnet träffade mormor senast.

– Om vi i stället använder mobilen tyst blir det färre ord och färre situationer som barnet kan förstå. Det är ju inte mobilen i sig som är farlig utan allt som tar uppmärksamhet från att barnet ska förstå sig själv eller sin värld är inte bra. Att sitta med näsan i en bok hela tiden skulle vara lika skadligt, men en bok har ett slut. Det har inte internet.

Planera mobilanvändandet

För de flesta av oss är en värld utan mobiler inte längre ett alternativ och vi behöver vara digitala för att vardagen ska fungera, men har man ett litet barn kan det vara bra att tänka igenom hur man använder mobilen och vilka konsekvenser det användandet har, menar Anett Sundqvist.

– I dag planerar vi för många olika saker i våra liv, men när det gäller mobilen och digital medieanvändning får saker bara hända. Det är nog på tiden att vi börjar planera och fatta gemensamma familjebeslut även när det gäller användandet av mobilen för oss vuxna.

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen
Paul Chronqvist Svensson som är Country Manager för Team Rynkeby står med två barn och spänner armarna, tittandes in i kameran, mot en skynke i bakgrunden.

Skolbarn sprang ihop 4,1 miljoner kronor i Skolloppet

Den 5 maj deltog skolelever från 416 grundskolor runtom i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet och samlade in 4,1 miljoner kronor. Överskottet från insamlingen går till forskning om barnhjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta