Hjärnfonden
Ge en gåva
Alzheimerforskning, laboratoriemiljö

Kan de finna svaret på Alzheimergåtan?

Professor Peter Nilssons forskargrupp har under 15 års tid skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. Nu ska de testa om två av dem kan fungera mot Alzheimer.

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

Min forskargrupp har under åren skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. De här molekylerna har en förmåga att binda sig till vissa typer av proteinklumpar som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Vi tror att de här molekylerna kan användas både för att upptäcka sjukdomen och behandla den. Båda delarna är otroligt viktiga. Om en Alzheimerbehandling ska göra riktigt stor nytta måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigt.

Vår idé är att när de här molekylerna binder sig till proteinklumparna så kan vi, tack vare särskild design, se dem utifrån med särskild utrustning. På så sätt skulle vi kunna ställa diagnos. Vi tror också att samma molekyler kan hindra proteinklumparna från att spridas mellan nervceller. På så sätt skulle alltså även själva sjukdomsprocessen kunna stoppas.

Tack vare vårt bibliotek har vi nu identifierat två lovande molekyler med olika egenskaper. Det är goda nyheter. Förhoppningsvis kan vi få fram två läkemedelskandidater som angriper Alzheimer på olika sätt.

Nästa steg är nu att i experiment testa hur bra de här två molekylerna fungerar. Våra resultat hittills har fått mycket internationell uppmärksamhet, så det känns verkligen som att vi är något intressant på spåren. Jag vill tacka Hjärnfondens givare som har gjort det möjligt för oss att ta detta avgörande steg.

Det återstår dock mycket arbete innan våra molekyler kan börja hjälpa Alzheimerdrabbade människor. Därför hoppas jag på ditt fortsatta stöd. En gåva till hjärnforskningen räddar liv!

Vänliga hälsningar,
Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta