Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett nyckelhål där man ser att en person kikar igenom, vilket representerar bilden av svenskar som tittar genom titthålet för att se så att ingen granne befinner sig i trapphuset.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.

Hur ofta säger du hej till din granne? Många har nog med viss igenkänning skrattat åt bilden av svensken som kikar genom dörrens titthål för att undvika att råka stöta på grannen i trapphuset. Ett beteende som kan vara skönt för den som själv väljer sin ensamhet. Men tänk om mötet vid hissen är din grannes enda sociala kontakt den dagen?

Ofrivillig ensamhet syns inte utanpå

Sverige står ut i mängden i jämförelse med andra länder när det kommer till ensamhushåll. I Sverige bor idag närmare 10,5 miljoner invånare i 4,9 miljoner hushåll varav runt 2 miljoner av dem är ensamhushåll. Men bara för att en person bor ensam behöver inte det betyda att hen känner sig ensam. Viktiga faktorer som spelar roll är hur vi upplever ensamhet och om den är frivillig eller ofrivillig – något som inte syns utanpå.

Så, upplever människor i Sverige att de är ensamma? Tyvärr är svaret att det finns en stor del som gör det. I Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning från 2022 uppgav nästan var fjärde respondent att de besväras av ensamhet och isolering. Vanligast är det bland yngre och äldre – framför allt i storstadsområden.

Att sakna gemenskap och ett socialt sammanhang kan kännas skrämmande och otryggt då människor har ett grundläggande behov av samvaro med andra. Ofrivillig ensamhet och isolering kan, om den är långvarig, leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Faktum är att det kan ökar risken för sjukdom och död lika mycket som rökning, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och fetma. Forskning visar att ofrivillig ensamhet och isolering bland annat kan öka risken för att utveckla demens med cirka 50 procent hos äldre vuxna (från 50 år och uppåt).

Ett hej gör skillnad

Vad kan man göra som granne och medmänniska om man vet eller upplever att någon lever i ofrivillig ensamhet? Faktum är att svensk forskning visar att något så enkelt som att säga hej och byta några ord kan ha många positiva effekter. Inte minst för äldre personer som bor ensamma. Det gör att man känner sig igenkänd, sedd och bekräftad vilket ökar välmåendet. Dessutom kan det öka trivseln och tryggheten i grannskapet – och minska ensamheten för många. Ta därför tillfället i akt och börja säg hej och prata lite med dina grannar när du stöter på dem. Det kan betyda mer än du tror.

Vill du läsa mer om ensamhet, hur den påverkar din hälsa, vad du kan göra för att ta dig ur den och hur du kan ge andra stöd? Klicka här.

Stöd forskningen om psykisk ohälsa

Hjärnfonden firar tillsammans med Postkodlotteriet Grannens dag. Hjärnfonden är förmånstagare av Postkodlotteriets årliga miljardstöd till civilsamhällen, lokalsamhällen och grannskap. Tack till alla grannar som är med i Postkodlotteriet och som igenom det bidrar till livsviktig hjärnforskning. Klicka för att läsa mer om hur Hjärnfonden använder stödet från Postkodlotteriet.

Relaterat

En ung kvinna sitter ensam och stirrar ut genom ett fönster.

Så påverkas din hälsa av ensamhet

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Ensamhet kan vara tung att bära och är den långvarig kan den påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt. 

Ensamheten gav henne ångest

Sandra kände ångest inför helgen när kollegorna gick hem för ”fredagsmys”. Hon hade ingen där hemma. Det tog lång tid för Sandra att öppna upp och prata om sin känsla av ensamhet.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta