Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Nico Dantuma

Professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Porträtt av Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Ett kännetecken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimer, är att nervceller har börjat tillverka proteiner på ett felaktigt sätt. Normalt sett skulle kroppen städa bort sådana proteiner, men vid dessa sjukdomar har systemet som skyddar nerverna av någon anledning satts ur spel. Istället bildar proteinerna skadliga klumpar som till slut förstör nervcellerna. Min forskargrupps idé är att förhindra Alzheimer och flera andra sjukdomar genom att stimulera nervernas egna försvarssystem.

Utmaningen är att detta system är väldigt komplext. Med stöd av Hjärnfonden gör vi nu en kartläggning av hur det fungerar och försöker hitta lämpliga sätt att påverka det på. För att kunna testa detta har vi odlat skräddarsydda nervceller från stamceller. Dessa nervceller producerar en form av felaktiga proteiner som dessutom är fluorescerande. Det gör det möjligt för oss att i mikroskop studera hur väl vi lyckas stimulera försvarssystemet att städa undan proteinerna.

Vårt långsiktiga mål är att detta ska leda till en helt ny typ av behandling. Det återstår förstås en hel del arbete, men potentialen är väldigt stor. Om vi lyckas kan förhoppningsvis samma mekanism användas för att behandla flera allvarliga sjukdomar – exempelvis Alzheimer, ALS och Parkinson. Men för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete behöver vi ytterligare stöd.

Varje krona till hjärnforskningen bidrar till att rädda liv, eftersom alla neurodegenerativa sjukdomar idag är obotliga. Tyvärr räcker inte anslagen från staten till allt som behöver göras. Vill du öka sannolikheten att min forskargrupp lyckas hitta ett sätt att stoppa sjukdomar som Alzheimer? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta