Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Digital skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson.

Idag diagnostiseras Alzheimers sjukdom genom ett ryggvätskeprov eller genom en PET-kameraundersökning. Nu visar en ny studie, finansierad av Hjärnfonden och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, att sjukdomen kan upptäckas genom ett enkelt blodprov.

– Det kan leda till att patienter snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt kan få en korrekt diagnos, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Studien jämförde den gamla metoden ryggvätskeprov med det nyare blodprovet för att se vilken av metoderna som var effektivast för att diagnostisera Alzheimer sjukdom. Båda metoderna mäter två olika biomarkörer för Alzheimer; förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan.

Resultaten visar att blodprovet var lika bra som ett ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan.

– Men blodprovet visade sig dessutom vara ännu mer effektivt när det gäller att identifiera patienter som även har upplagringar av tau, säger Oskar Hansson.

Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och Alzheimersymtom, vilket gör denna upptäckt mycket betydelsefull.

Förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår 10–15 år före det att patienten upplever några tydliga symtom. Med mer träffsäkra diagnostiska verktyg kan man sätta in vård i ett tidigare skede samtidigt som dörren öppnas för att utveckla nya terapier som stoppar sjukdomen innan hjärncellerna hunnit ta skada.

– Vi står inför en revolution inom diagnostiken av Alzheimers sjukdom. På kort sikt ger projektet patientnytta genom tidigare och säkrare upptäckt av Alzheimers. På längre sikt kommer våra resultat användas för att ta fram nya läkemedel som kan skydda hjärnan på ett så tidigt stadium att allvarliga symtom kan förhindras. Därmed förbättras möjligheterna till ett hälsosamt och aktivt åldrande.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washingtons universitet, där över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA ingick. Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.

– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.

Testet kommer framför allt vara viktigt i de länder där man ska börja erbjuda personer med Alzheimers sjukdom sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, Lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren.

Oskar Hansson har haft stöd från Hjärnfonden för projektet i olika omgångar sedan 2012.

Vilken betydelse har finansieringen från Hjärnfonden haft?

– När det gäller stöd från Hjärnfonden, så har detta varit mycket viktigt! Långsiktig finansiering är avgörande för att man exempelvis ska kunna anställa personer som kan utföra kliniska studier, som forskningssköterskor.

Läs mer

  • Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers

    Här kan du läsa mer om studien
  • Highly accurate blood test for Alzheimer’s disease is similar or superior to clinical cerebrospinal fluid tests

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta