Ny forskning: Så utvecklas MS

Svenska forskare har med avancerade metoder på cellnivå avslöjat hur inflammationen vid sjukdomen multipel skleros (MS) utvecklas. Resultaten har publicerats i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Varje år får cirka 600 personer i Sverige diagnosen MS. MS är en sjukdom där kroppens immunceller attackerar myelinet, som är det skyddande skiktet runt nervtrådarna. Utan myelin kan signalerna mellan nervceller inte färdas lika snabbt, vilket leder till symtom som nedsatt känsel och koordination. Sjukdomen kännetecknas av inflammation i centrala nervsystemet.

– Vi ville förstå vilka celler som ingår i inflammationshärdarna och deras dynamik över tid, säger Petra Kukanja, en av studiens förstaförfattare och doktorand vid professor Gonçalo Castelo-Branco forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Forskarna använde en teknik kallad in situ-sekvensering, utvecklad av professor Mats Nilssons forskargrupp vid Stockholms universitet. Denna teknik analyserar celler i ett vävnadssnitt för att identifiera vilka gener som är aktiva i varje cell. Detta mönster ger insikt i hur olika celltyper är arrangerade i vävnaden och hur de interagerar. För att undersöka utvecklingen av inflammationen togs prover från möss med MS-liknande symtom samt från MS-patienter vid olika tidpunkter.

– Vi analyserade 239 gener och såg att aktiva härdar byggdes upp centrifugalt i två dimensioner, med immunceller i mitten och olika slags gliaceller runtomkring, säger Christoffer Mattsson Langseth, också förstaförfattare och doktorand vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet i professor Mats Nilsson forskargrupp.

I mössen upptäckte forskarna att inflammationen först började i ryggmärgen och sedan spreds sig mot hjärnan. I prover från ryggmärgen hos fyra avlidna MS-patienter analyserades 260 gener, och man såg liknande mönster som hos mössen.