Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Text: Sofia Ström Bernad

Digital skribent

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.

Stipendiat 2024

Namn

Mattias Andréasson

Universitet

Karolinska Institutet

Forskningsområde

Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka? 

– Min forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Atypisk parkinsonism är en sjukdomsgrupp som utgörs av olika neurodegenerativa sjukdomar som i tidigt skede ofta kan likna Parkinsons sjukdom, men över tid kännetecknas av andra symtom och besvärsbilder, som i regel inte svarar lika väl på vanliga parkinsonläkemedel.  

Det behövs verktyg för att bättre kunna skilja dessa sjukdomsgrupper åt, förstå hur de utvecklas över tid och på så vis anpassa behandlingar på bästa sätt för den enskilde patienten. 

I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut i mikroskopet vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudbiopsier vill vi studera om nervtrådarna kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling över tid. 

Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som är drabbade av Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism? 

– Min förhoppning är att vårt arbete ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Om vi kan finna en markör i huden som berättar om hur symtom och sjukdomsbild utvecklas över tid, skulle detta vara värdefullt för den enskilde patienten både i samband med diagnostik och uppföljning över tid. En sådan markör skulle dock först behöva undersökas i ytterligare studier för att säkerställa dess värde. 

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

– Varje person med Parkinsons sjukdom eller atypisk parkinsonism är unik, det vill säga sjukdomsbilden kan se väldigt olika ut. Detta innebär en utmaning när vi studerar dessa sjukdomar på gruppnivå, då vissa forskningsresultat kanske inte stämmer för alla patienter. I framtiden tror jag forskningen måste ta ökad hänsyn till detta, och försöka finna markörer som är relevanta för vissa, men kanske inte alla, patienter med Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.  

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning och just området Parkinson och atypisk parkinsonism? 

– Jag har jobbat som läkare i neurologi sedan 2011 och träffat många patienter med dessa sjukdomar. Det är mycket spännande att forskningen går framåt inom detta fält, där vi i framtiden hoppas finna en behandling som bromsar sjukdomsförloppet. 

Jag lär mig mycket av de patienter och anhöriga jag träffar; om hur vardagen med en kronisk neurologisk sjukdom ser ut och vilka besvär som patient och anhöriga upplever är viktigast att lindra.  

Vad är din drivkraft som forskare? 

– Min forskning är patientnära och många av de frågeställningar jag studerar bottnar i erfarenheter från möten med patienter och anhöriga. Att genom forskning försöka öka kunskapen om de symtom, besvärsbilder och frågor som jag tar del av i patientmöten driver och motiverar mig i mitt forskningsarbete. 

Vad innebär det här stipendiet för dig? 

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar. 

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. 

Relaterat

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta