Hjärnfonden
Ge en gåva
En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent

Kategori: Forskning

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.

Hjärnfonden har sedan starten 1995 delat ut postdoktorala stipendier till nydisputerade hjärnforskare. Nu förnyas detta stöd genom att Hjärnfonden istället utlyser bidrag för postdoktorala anställningar.

Det nya forskningsstöd som Hjärnfonden presenterar våren 2024 innebär att nyligen disputerade forskare inom neuroområdet kan söka bidrag för en postdoktoral anställning i upp till tre år med forskningsarbete på heltid. Anställningsbidraget skapar förutsättningar för fortsatt forskning i Sverige eller utomlands.

Viktigt stöd till unga forskare

Postdoktorala anställningar är vanligtvis en fortsättning på doktorandstudier och utgör en kritisk fas för att etablera sig inom forskningsområdet. Postdoktorala forskare är ofta pionjärer inom sina områden och är i en god position att utforska nya idéer och innovativa forskningsvägar. Genom att finansiera dessa anställningar ger Hjärnfonden nydisputerade forskare möjlighet att bedriva självständig forskning och bygga upp expertis. Stödet främjar innovativ neuroforskning samtidigt som det ger nydisputerade forskare en stabil grund tidigt i karriären.

Ted Ebendal, professor emeritus vid Uppsala universitet och sekreterare i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd under många år, delar sina tankar om denna förändring:

– Även om stipendieprogrammet varit en stor framgång för att stimulera svensk hjärnforskning tar vi nu inför Hjärnfondens fjärde decennium initiativ till att gå vidare och enbart utlysa anställningar som postdoktor. Detta är en anpassning till moderna villkor för stöd till nydisputerade forskare.

Ansökan öppen

Ansökningsperioden är öppen fram till den 5 juni 2024.

 

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta