Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.

Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk.

Vid en stroke uppstår allvarliga skador i hjärnan, vilket ofta leder till bestående funktionsnedsättningar. Trots att miljontals människor världen över lever med sådana strokeskador finns det ännu inte någon behandling, utöver traditionell rehabilitering, som avsevärt kan förbättra hjärnans återhämtning. Som nära anhörig till en svårt drabbad person vet jag hur efterlängtat det är. Nu tror jag att min forskargrupp kan ha en lösning på gång.

Vår idé är, enkelt uttryckt, att särskilda stamceller ska kunna ersätta de hjärnceller som har skadats eller dött till följd av en stroke. Tanken är att denna behandling ska hjälpa strokedrabbade att få tillbaka olika funktioner som har blivit nedsatta, till exempel talförmågan eller motoriken. Det skulle göra livet bättre för väldigt många människor – och deras anhöriga.

Utmaningen är att vid en stroke blir olika typer av vävnad skadad, det handlar både om nervceller och deras så kallade stödceller. För närvarande går vårt arbete därför ut på att hitta den optimala stamcellen för våra syften. Vi har lyckats utveckla en neural stamcell som kan bli till alla former av hjärnceller. Denna stamcell verkar mycket lovande och vi vill snart prova den i laboratorieförsök. Om det går bra kan vi förhoppningsvis testa behandlingen på människor inom några år.

Det återstår en hel del arbete. På vägen är finansieringen en av våra stora utmaningar, eftersom den här typen av avancerad hjärnforskning är resurskrävande.

Jag är övertygad om att min forskargrupp är något viktigt på spåren – som kan hjälpa strokedrabbade att få en nystart i livet. Det behövs verkligen nya framsteg. Jag vet hur stora följder en allvarlig stroke kan ge, både för den som insjuknar och de anhöriga.

Kampen mot stroke måste fortsätta.

Anna Falk
Professor i neurala stamceller och föreståndare för Centrum för avancerade terapier vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta