Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.

Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Stipendiat

Namn
Wenjing Kang

Universitet
Karolinska Institutet

Forskningsområde
Hjärnan: Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNA

– I kärnan hos varje cell finns den DNA-molekyl som styr hela organisamen. DNA-molekylen är som en lång sträng och skulle den mänskliga varianten läggas ut på en rak linje skulle den bli hela två meter lång. Så för att få plats inne i en cellkärna behöver den packas ihop mycket tätt. Packningen sker också enligt vissa specifika mönster och vilken del av DNA-strängen som hamnar bredvid vilken annan del i veckningen påverkar hur hela DNA:t avläses och tolkas. Något som forskarna tror påverkar hur DNA veckas är RNA, en annan viktig molekyl som också finns i cellkärnan tillsammans med DNA. 

Berätta om ditt forskningsområde - vad vill du undersöka?

– Mitt forskningsområde handlar om tredimensionell (3D) organisation av genomet i kärnan hos celler. Vi undersöker hur DNA paketeras till en 3D-struktur inne i cellkärnan hos mänskliga celler, vilka strukturer som bildas från början, vilka som försvinner och vilka som förblir konstanta r en nervcell differentieras, utvecklas och specialiseras. Vi strävar efter att förstå hur dessa strukturer omorganiseras rumsligt genom samarbete mellan molekyler, inklusive RNA, proteiner och/eller DNA, samt hur strukturändringarna påverkar hur generna läses av och där med vilka funktioner cellen får. När vi förstår dessa grundläggande frågor i detalj kommer vi sedan att utforska om DNA-förändringar relaterade till neurologiska sjukdomar stör en korrekt DNA-paketering. I så fall, hur? Och är dessa sjukdomsspecifika förändringar på något sätt kopplade?

Vilka resultat hoppas du uppnå med din forskning?

– RNA spelar en viktig roll i regleringen av DNA-packning genom olika mekanismer, vilket i sin tur påverkar genuttrycket och cellens funktion. Det här projektet syftar till att skapa en rumslig och tidsmässig karta som avslöjar dynamiken i DNA-packning och dess omarrangemang i relation till RNA under processen för differentieringen av nervcellerna. Genom att integrera denna karta med sjukdomsrelaterade riskvarianter vill vi undersöka sambandet mellan RNA-förmedlad DNA-packning och neurologiska störningar. Vi hoppas att denna forskning kommer att kasta nytt ljus över mekanismer eller diagnostiska funktioner bakom bakom neurologiska störningar, som schizofreni och autism.

Vad är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

– Det tredimensionella arrangemanget av genomet är en central epigenetisk egenskap som påverkar och/eller påverkas av grundläggande cellulära processer, inklusive DNA-replikation, DNA-reparation och genuttryck.  

Även om vi vet att DNA-packning i kärnan hos eukaryota celler inte är slumpmässig, är det fortfarande okänt vilka faktorer och funktioner som styr den högre ordningen av genomet. Vårt projekt handlar om att undersöka hur RNA kan påverka strukturen av organismen. 

Ur ett dataanalysperspektiv är den största utmaningen att skilja verkliga biologiska signaler från störande artefakter eller dolda faktorer. Därför är det viktigt att bekräfta resultaten med olika metoder.

Hur blev du intresserad av hjärnforskning?

– Mitt intresse för hjärnforskning började med grundläggande frågor om hur 3D-genomorganisation påverkar och påverkas av genuttryck. När jag fick tillgång till olika typer av data från FANTOM6-konsortiet, en internationell samarbetsgrupp av forskare inom området för funktionell genomik, började jag utforska dessa frågor i samband med utvecklingen av nervceller. Jag är glad att vara en del av ett varierat team av forskare som arbetar tillsammans för att förstå DNA-packning och dess möjliga kliniska tillämpningar.

Vad driver dig som forskare?

– Precis som för många andra forskare är det nyfikenheten som driver mig framåt. Jag fascineras av möjligheten att genom dataanalys avslöja dolda biologiska mönster och hur robusta och komplexa biologiska system kan vara.

Vad betyder detta stipendium för dig?

– Att få detta stipendium från Hjärnfonden är en stor ära och ett erkännande av mitt arbete. De två årens stöd kommer att ge mig den nödvändiga tiden och resurserna för att genomföra det planerade projektet och bidra till framsteg inom vårt kunskapsområde.

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta