Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Oscar Fernandez-Capetillo 

Lästid: 2 minuter

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.

Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

Min forskargrupps specialitet är, enkelt uttryckt, att kartlägga hur olika substanser påverkar celler. I samband med det globala fenomenet ”ice bucket challenge” insåg jag att vår expertis kunde göra nytta inom ALS-forskningen. Nu har vi arbetat hårt i sju år med att förstå denna komplexa sjukdom. I dag vet nämligen ingen exakt hur de bakomliggande mekanismerna ser ut.  

Att ta reda på mer om hur ALS fungerar är sannolikt en förutsättning för att kunna utveckla effektiva läkemedel. De terapier som nu finns på marknaden kan, hos de allra flesta patienter, bara förlänga livet marginellt. Det behövs verkligen nya behandlingsformer.  

De senaste årens ALS-forskning har visat att vissa förändringar i nervcellernas inre maskineri gör att de börjar producera defekta molekyler, som cellerna därefter inte lyckas göra sig av med. Vi tror att de här molekylerna förstör cellen inifrån. Därför arbetar vi, med stöd från Hjärnfondens givare, på att lära oss mer om de här mekanismerna. Målet är att få fram ett läkemedel som kan hjälpa nervcellerna att oskadliggöra de defekta molekylerna.  

Efter att ha undersökt tusentals olika substanser, bland annat med hjälp av robotiserade mikroskop, kunde vi identifiera några intressanta kandidater. Dessa visade sig sedan kunna öka livsdugligheten hos celler med ALS-liknande fel. Vårt nästa steg är nu att göra mer avancerade laboratorieförsök med läkemedelskandidaterna. Vi hoppas att det på sikt kan leda till en helt ny sorts ALS-behandling.  

Vi tror väldigt mycket på vår idé, men vårt arbete kräver kostsamma kemiska experiment. På så sätt gör varje extra krona som skänks till forskningen verklig skillnad för oss.   

Oscar Fernandez-Capetillo
Professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer

27-åriga Victoria lever med ALS och kämpar för forskningen

Victoria Sandsjoe var bara 21 år när hon fick diagnosen ALS. I dag bidrar hon till forskning och sprider kunskap om den dödliga sjukdomen: ”Det här är en sjukdom som ingen borde drabbas av”.
Läs mer

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta