Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Oscar Fernandez-Capetillo 

Professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.

Porträtt av professor Oscar Fernandez-Capetillo.

Min forskargrupps specialitet är, enkelt uttryckt, att kartlägga hur olika substanser påverkar celler. I samband med det globala fenomenet ”ice bucket challenge” insåg jag att vår expertis kunde göra nytta inom ALS-forskningen. Nu har vi arbetat hårt i sju år med att förstå denna komplexa sjukdom. I dag vet nämligen ingen exakt hur de bakomliggande mekanismerna ser ut.  

Att ta reda på mer om hur ALS fungerar är sannolikt en förutsättning för att kunna utveckla effektiva läkemedel. De terapier som nu finns på marknaden kan, hos de allra flesta patienter, bara förlänga livet marginellt. Det behövs verkligen nya behandlingsformer.  

De senaste årens ALS-forskning har visat att vissa förändringar i nervcellernas inre maskineri gör att de börjar producera defekta molekyler, som cellerna därefter inte lyckas göra sig av med. Vi tror att de här molekylerna förstör cellen inifrån. Därför arbetar vi, med stöd från Hjärnfondens givare, på att lära oss mer om de här mekanismerna. Målet är att få fram ett läkemedel som kan hjälpa nervcellerna att oskadliggöra de defekta molekylerna.  

Efter att ha undersökt tusentals olika substanser, bland annat med hjälp av robotiserade mikroskop, kunde vi identifiera några intressanta kandidater. Dessa visade sig sedan kunna öka livsdugligheten hos celler med ALS-liknande fel. Vårt nästa steg är nu att göra mer avancerade laboratorieförsök med läkemedelskandidaterna. Vi hoppas att det på sikt kan leda till en helt ny sorts ALS-behandling.  

Vi tror väldigt mycket på vår idé, men vårt arbete kräver kostsamma kemiska experiment. På så sätt gör varje extra krona som skänks till forskningen verklig skillnad för oss.   

Oscar Fernandez-Capetillo
Professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta