Generalsekreteraren har ordet

Jag är så glad att Lennart Widén och Kjell-Olof Feldt grundade Hjärnfonden 1994. De förstod redan då det som fortfarande är sant – hjärnan är nyckeln till både vår individuella och samhälleliga utveckling. Under 90-talet introducerades banbrytande teknik som öppnade nya dörrar till att utforska vårt mest avancerade organ. Lennart och Kjell-Olofs vision var tydlig – att ge hjärnforskningen de förutsättningar som den förtjänar. Tre decennier har passerat, och stora forskningsframsteg har gjorts, men trots det kvarstår den utmaningen.

Under vårt jubileumsår har Hjärnfonden visat styrka och bredd. För tredje året i rad slår vi utdelningsrekord och finansierar mer hjärnforskning än någonsin – 154,4 miljoner kronor – ett bevis på den kraft som finns i engagemanget från våra givare. Tack vare alla givare kunde vi fördela finansiering till 85 projekt vid åtta svenska lärosäten, och sju postdoktorala anställningar. Det är siffror som gör skillnad, men det är resultaten bakom som verkligen räknas. Under 2024 tog vi emot en effektmätning av forskningen vi finansierar, och siffrorna talar ett tydligt språk – den forskning vi beviljar bidrag håller högsta kvalitet och är generellt bland de mest citerade artiklarna inom sitt område.

Årets bidrag går till exempel till projekt som utvecklar biomarkörer för psykiatriska sjukdomar och hjärnavbildning kopplad till kognitiva sjukdomar. Samtidigt fortsätter vi att fördela pengar till grundforskningen som är avgörande för framtidens genombrott. En förändring som jag tycker är särskilt viktig är att vi numera stödjer framtidens forskarkår genom postdoktorala anställningar för nyligen disputerade forskare. Det ger ytterligare trygghet för framtidens hjärnforskare i en kritisk fas av deras karriär.

Forskning är vår kärnverksamhet, men vårt ansvar slutar inte där. Vägen från forskningsgenombrott till patientnytta är sällan rak. Här har vi en roll att spela genom att ställa frågan hur och av vem nya behandlingar för exempelvis Alzheimers sjukdom och ALS ska implementeras. Men att nå ut med forskning kan också innebära att lyfta beprövad kunskap och sänka trösklar för positiv förändring, till exempel om hur skolor kan bli mer inkluderande för barn som lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, samtidigt som vi tar höjd för skolans utmaningar vad gäller exempelvis resurser. Vi deltar aktivt i samhällsdebatten och ger vår syn på relevant politik. Jag upplever ofta att vi får gehör från beslutsfattare, och märker att intresset för hjärnans område är tilltagande. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Att hjärnforskningen fortfarande är underfinansierad, och att de statliga anslagen inte på långa vägar motsvarar sjukdomsbördan av till exempel demenssjukdomar och stroke, gör mig oerhört frustrerad. Detta är samtidigt en drivkraft för mig och Hjärnfonden – vi fortsätter givetvis att kämpa för ökade resurser till hjärnforskningen!

2024 var också ett år där vi fokuserade på hjärnhälsa ur ett bredare perspektiv. Stora delar av året har vi jobbat med att lyfta hur olika livsstilsfaktorer kan ha en positiv effekt på hjärnhälsa och välbefinnande. Till exempel har vi gett ut två viktiga rapporter – en om alkoholens effekter på hjärnhälsan och en som uppskattar samhällskostnaden av hjärnans sjukdomar, samt hur de kan förebyggas. Vår ambition är att visa att hjärnhälsa inte bara handlar om att undvika sjukdom och att olika diagnoser hänger ihop, utan också om att medvetna och kunskapsbaserade val kan stärka oss som individer och som samhälle.

Vi letar alltid efter nya grepp för att sätta hjärnan på agendan. Därför lanserade vi podcasten I mina tankar där tre kända personer som genom radiodraman sätter diagnoser som stroke, bipolär sjukdom och Parkinsons sjukdom i ett nytt ljus. För mig var detta en av årets höjdpunkter eftersom Josefine Jinder, Jens Liljestrand och Uje Brandelius på ett så skickligt och mänskligt sätt hittade nya sätt att beskriva hur hjärnan påverkar våra liv. Responsen har varit överväldigande och tyder på det växande intresset för hjärnans betydelse i alla delar av samhället.

I skrivande stund består Hjärnfonden av drygt 37 500 månadsgivare, omkring 500 000 givare, elva personer i vårt filantropiprogram, 29 forskare i vår vetenskapliga nämnd och 31 engagerade medarbetare på vårt kansli i Stockholm. Det är vi som är Hjärnfonden, och det är tillsammans som vi gör skillnad för de många som lever med, eller i närheten av, hjärnans sjukdomar och diagnoser.

Jag vill avsluta med att minnas Kjell-Olof Feldt, som gick bort i början av 2025. Utan hans engagemang hade Hjärnfonden inte varit vad det är i dag. Jag är personligen tacksam för de samtal vi delat och för hans visionära arbete.

Och till dig och alla andra som stöttar forskningen genom att bidra med pengar – varenda krona räknas. Det är er generositet som driver oss framåt, mot ett samhälle där varje hjärna kan nå sin fulla potential, fri från sjukdomar. Vi vill att fler ska leva längre, friskare liv. Vi vill fortsätta vara den kraft som för forskningen framåt. Och jag hoppas att du vill göra den resan tillsammans med oss.

Anna Hemlin
F.d. generalsekreterare Hjärnfonden