Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Porträtt av Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Fakta: Neurogenerativ sjukdom

Neurodegenerativ betyder att något orsakar en progressiv förlust av struktur eller funktion i nervceller, ofta med död av nervceller som följd. Det används främst för att beskriva sjukdomar i hjärnan och nervsystemet, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS och multipel skleros. Dessa sjukdomar kännetecknas av gradvis försämring av kognitiva och motoriska funktioner och har ofta ingen botande behandling idag.

Risken för att utveckla demens efter en allvarlig hjärnskada, så kallat hjärntrauma, har varit känd i nästan ett sekel. Trots detta är de underliggande molekylära mekanismerna fortfarande dåligt förstådda, vilket försvårar utvecklingen av effektiva behandlingar för att förhindra demensutveckling hos drabbade patienter.

En ny studie från forskare vid MultiPark, Lunds universitet, pekar nu på att kärlsystemet kan spela en avgörande roll i denna process. Studien är publicerad i Acta Neuropathologica.

Undersökte hjärnvävnad

Hjärntrauma påverkar ofta hjärnans blodflöde, förmodligen på grund av förändringar i de glatta muskelcellerna som omger blodkärlens väggar. Dessa störningar kan i sin tur leda till sekundära skador och förvärra den ursprungliga hjärnskadan – även om de exakta mekanismerna fortfarande är oklara.

För att få en djupare förståelse för detta samband har Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet och överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus, tillsammans med forskaren Ilknur Özen, genomfört en omfattande analys.

I samarbete med Uppsala universitet undersökte de hjärnvävnad från 15 patienter som nyligen drabbats av hjärntrauma. Resultaten visade att de glatta muskelcellerna i blodkärlen uppvisade förändringar som sammanföll med en ökad ansamling av beta-amyloid – ett protein starkt kopplat till Alzheimers sjukdom.

Dysfunktion i kärl

Resultaten går lite på tvärs mot rådande uppfattningen om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Det tycks som att kärldysfunktion kan vara en drivande faktor i sjukdomsutvecklingen, snarare än en följd av nervcellsskador.

Medan åldrande naturligt påverkar kärlsystemets funktion, antyder studien att hjärntrauma kan påskynda dessa förändringar – även hos yngre patienter. Samtidigt påpekar forskarna att långt ifrån alla med hjärntrauma utvecklar Alzheimers, vilket understryker behovet av vidare forskning.

– Vi är ännu inte där, men genom att fördjupa vår kunskap om de molekylära förändringarna i blodkärlen efter en hjärnskada hoppas vi kunna bana väg för nya och bättre behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet och överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Även unga drabbas

Forskarna blev förvånade över att de alltså även såg de här förändringarna hos unga individer som drabbats av traumatisk hjärnskada.

– Eftersom ansamling av beta-amyloid, och förändringar i hjärnans blodkärl brukar ses vid en hög ålder så kan vi tolka fynden som att en hjärnskada påtagligt accelererar åldrandeprocesser i hjärnan, säger Niklas Marklund.

Vad innebär detta för utövare av sporter som tex hockey eller boxning där man ofta får smällar mot huvudet?

– Vår studie utfördes vid svår traumatisk hjärnskada. Det är därför oklart om individer med lindrigare skador, som hjärnskakning inom idrotten, också får samma förändringar i hjärnans kärl. Men de experimentella fynden i vår studie talar dock för att de kärlskador som uppstår då också kan ske vid lättare skador, säger Niklas Marklund.

Detta kommer Niklas Marklund och hans kollegor forska vidare på.

– Vi vill också kartlägga mekanismer för hur beta-amyloid och tau, de klassiska demensproteinerna, ansamlas i hjärnan efter trauma och vilken betydelse inflammationsmekanismer har. Och vi utvärderar under året också en lovande behandling som kan motverka dessa skademekanismer

Forskningen är finansierad av bland andra Hjärnfonden.

Studien

  • Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Relaterat

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta