Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.

Porträtt av Daniella Calvigioni.

Ångest är ett globalt hälsoproblem som drabbar ungefär 30 procent av vuxna någon gång i livet. För många leder det till en betydande försämring av livskvaliteten.

Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att utveckla kronisk ångest, delvis på grund av en ökad känslighet för stress redan i ung ålder – en känslighet som är som störst under tonåren. Stress och negativa livshändelser under denna tid är kritiska riskfaktorer för bestående förändringar i beteende och utveckling av kroniska ångesttillstånd.

Insulära cortex

Insulära cortex, eller insula, är en del av hjärnan som ligger djupt inuti hjärnbarken, dold mellan pannloben och tinningloben. Den spelar en viktig roll i att koppla samman kroppens inre tillstånd med känslor och beteenden.  

Östrogenets roll

Daniela Calvigioni är biträdande lektor vid insitutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hennes forskningsprojekt är ett av dem som fick finansiering av Hjärnfonden 2024.

– Jag vill utforska hur östrogenkänsliga kretsar i insulära cortex påverkar känslobearbetning och stressinducerade ångesttillstånd, särskilt under tonåren.

Östrogen påverkar hjärnans känsloreglering, och förändringar i östrogennivåerna kan öka risken för ångest, särskilt under hormonella omställningar.

De exakta hjärnkretsarna och molekylära mekanismerna bakom stresskänslighet är fortfarande okända, vilket begränsar vår förmåga att utveckla effektiva behandlingar för kronisk ångest. Daniela Calvigioni vill fylla den här kunskapsluckan genom att identifiera de neurala vägar och cellprocesser som avgör olika individers sårbarhet och motståndskraft.

Hur nervceller bidrar till känslor

Sedan tidigare har hon upptäckt en hjärnkrets som är känslig för hormoner i insulära cortex, en hjärnregion som förändrats hos patienter med ångest. Insulära cortex har den unika förmågan att kontrollera kroppens tillstånd, exempelvis hjärtslag, rädsla och andra känslor.

– Men insulära cortex roll vid stressrelaterade psykiska tillstånd och dess interaktion med hormonella signaler är fortfarande till stor del outforskad. Nu vill jag kartlägga hur olika grupper av neuroner i detta område bidrar till känslobearbetning. Särskilt under tonåren när hormonella förändringar och miljömässiga påfrestningar formar hjärnans långsiktiga funktion.

Det ska hon göra genom att undersöka hur östrogenkänsliga nervceller i insulära cortex kommunicerar med andra hjärnområden, hur hormonella förändringar påverkar deras aktivitet och hur stress tidigt i livet kan störa dessa processer och öka risken för psykiatriska tillstånd i vuxen ålder.

– Det övergripande målet är att avslöja mekanismerna bakom tonåringars ökade känslighet för stress och identifiera nya behandlingsmål för att hantera psykiatriska störningar.

Daniela Calvigionis forskningsprojekt “Hjärnans kretsar av stressinducerad ångest hos ungdomar” finansieras av Team Rynkeby Skolloppet och Hjärnfonden. 

 

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
Läs mer
Porträtt av David Mataix-Cols, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

Tvillingstudie ska ge svar om OCD

Genom en stor tvillingstudie ska David Mataix-Cols försöka identifiera vilka genetiska och miljömässiga faktorer som kan utlösa eller bidra till utvecklingen av OCD.
Läs mer
Porträtt av Olof Lagerlöf.

“Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest”

Olof Lagerlöf vid Umeå universitet vill förstå varför anorexia fortfarande är så svår att behandla. Med stöd från Hjärnfonden undersöker han sambandet mellan ämnesomsättning och psykologi i hjärnan.
Läs mer
Orolig flicka tittar sig i spegeln.

Många unga lider av ångest

Ångest och rädsla kan alla känna och är en naturlig reaktion när vi hamnar i situationer som upplevs hotande. Det har i likhet med smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Det är många barn och unga som lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta