Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet undersöker hur störd energiomsättning i cellerna bidrar till utvecklingen av ALS. En av dem är Nils Dennhag vid Stockholms universitet. Han får postdoc-finansiering från Hjärnfonden för att med hjälp av zebrafiskmodeller och cellstudier försöka hitta nya behandlingsmöjligheter.

– Jag forskar kring den dödliga sjukdomen ALS som främst drabbar hjärnan och nervsystemet. Nya forskningsrön visar att mitokondrierna, cellens energifabrik, i stor utsträckning fungerar felaktigt i sjukdomen nästan oavsett vilken mutation som ligger bakom den.

– Min forskning fokuserar på mitokondriernas roll i insjuknandet i ALS, inte bara i nervsystemet, utan också i omkringliggande vävnad så som olika muskelgrupper. Vi tror att ALS är en systematisk sjukdom, alltså en sjukdom som påverkar hela kroppen eller flera organsystem snarare än att vara begränsad till det centrala nervsystemet. Det gör det viktigt att också undersöka andra vävnader för att se hur de kommunicerar med nervsystemet och hur sjukdomen initieras.

– Om vi kan påvisa energibrist i nervsystemet samt vävnad som kommunicerar kontinuerligt med nervsystemet, före symptomatiska stadier, kan vi förhoppningsvis bevisa att mitokondrierna har en betydande roll även i insjuknandet i ALS. Om så är fallet, hoppas vi kunna dechiffrera mekanismerna som leder till sjukdom, och på så sätt kunna identifiera nya behandlingsmål.

– Då jag länge jobbat med muskelgrupper som visat sig vara resistenta mot andra typer av sjukdomar kändes det naturligt att också börja jobba med och fokusera på nervsystemet, som styr musklerna. När jag hittade till Eva Hedlunds grupp vid Stockholms universitet kändes det helt rätt.

– Framför allt en stor nyfikenhet och envishet, men också målmedvetenhet. Det finns så många sjukdomar och patientgrupper som fortsatt inte får den uppmärksamhet som de förtjänar, där vill jag hjälpa till så gott jag kan.

– Bidraget ger mig en känsla av trygghet att kunna fortsätta min forskning under de kommande åren för att göra ett så bra jobb som möjligt. Man känner ett ansvar när man fått denna chans, något jag vill ta vara på nu, men även genom att fortsätta utvecklas som forskare och förhoppningsvis som forskningsledare i framtiden.

– Utan stöd från allmänheten, fonder och andra anslagsgivare så stannar utvecklingen av ny kunskap av. De pengar som givare skänker är otroligt viktiga för framtidens patienter, då de faktiskt kan bidra direkt till ny information som leder till nya upptäckter och läkemedel.

Det postdoktorala anställningsstöd anställningsstöd som Pontus Plavén Sigray och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.