Hjärnfonden
Ge en gåva
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Text: Peter Andersen

Professor och docent i neurologi vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus

Kategori: ALS

Lästid: 2 minuter

Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?

De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.

Min forskargrupp arbetar både med att förstå vad som orsakar ALS och med att hitta nya behandlingar. Som en del av det bidrar vi till olika internationella läkemedelsstudier. Häromåret visade en av dessa studier något stort – det går faktiskt att bromsa ALS så att patienten inte försämras ytterligare. Än så länge gäller det bara för ett litet antal patienter med en speciell ärftlig variant. Men det visar att vårt mål, att stoppa ALS, är realistiskt.

Den här nya behandlingen har i flera fall gett anmärkningsvärda resultat. Personer som normalt sett skulle ha avlidit för flera år sedan kan nu leva ett socialt aktivt liv ute i samhället. Det är otroligt. Med ytterligare forskning tror jag att det på sikt går att uppnå samma resultat för alla ALS-patienter.

Min forskargrupp arbetar just nu med fyra olika läkemedelsstudier. Dessutom fick vi nyligen väldigt spännande resultat i en studie av orsakerna till den vanligaste formen av ALS, som står för 90 procent av alla fall. För närvarande granskas våra fynd av en ansedd vetenskaplig tidskrift, så jag kan tyvärr inte berätta mer. Men om allt stämmer skulle vi vara ett stort steg närmare att hitta orsaken till ALS. Det hade inneburit helt nya möjligheter att hitta effektiva behandlingar.

Att vi har kommit så här långt är tack vare tre decenniers hårt arbete. Redan på 90-talet fick jag ett stipendium från Hjärnfonden för att forska om orsaken till ALS vid Harvard, vilket la grunden till det vi gör i Umeå idag.

I dagsläget ligger svensk hjärnforskning långt fram, inte minst inom ALS. Men finansiering är en ständig utmaning.

Peter Andersen
Professor och docent i neurologi vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

”Min förhoppning är många nya gåvor”

Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta