Nya fynd om MS

Ett internationellt forskarlag, där forskare från Karolinska Institutet ingår, har kartlagt genuttryck i hjärnceller hos personer med MS. Deras resultat kan bana väg för mer individanpassad behandling av sjukdomen. Forskningen leds av professor Goncalo Castelo-Branco.

MS är en är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Cirka 20 000 svenskar lever med MS och av dem är 70 procent kvinnor.

Vid MS angriper det egna immunförsvaret strukturer i hjärnan. Sjukdomen ger ofta skovvisa symtom i form av bland annat känselrubbningar, trötthet, svårigheter att gå och hålla balansen.

Symtomen varierar och vissa personer har mycket mer funktionsnedsättning än andra.

Dagens behandlingar riktar sig mot immunceller i blodet och är effektiva i sjukdomens tidiga skede, men för patienter med mer avancerad MS behövs terapier som påverkar hjärncellerna direkt.

För att bättre förstå sjukdomens påverkan på cellerna i hjärnan har forskarna analyserat hjärnvävnad från avlidna MS-patienter. Studien omfattar mer än en halv miljon hjärnceller och har resulterat i en detaljerad ”atlas över MS-hjärnceller” på enskild cellnivå.

Forskarna identifierade fyra distinkta grupper av MS-patienter baserat på vilka gener som var aktiva i deras hjärnceller. Forskarna tror att de olika grupperna kan svara olika på behandlingar beroende på vilken grupp de tillhör och visar på vikten av att ta fram individanpassade behandlingsalternativ.

Hittills har de fyra grupperna identifierats genom analys av avlidna personers hjärnvävnad. Nästa steg blir att hitta sätt att upptäcka dem via blodprov. Om det går att klassificera MS-patienter med hjälp av blodtester, kan man skräddarsy kliniska prövningar och på sikt ge rätt behandling till rätt person.