Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Privat

Lästid: 2 minuter

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.

Jesse Huang är en av de forskare som 2024 tilldelats Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd. Hans forskning fokuserar på att utveckla mer träffsäkra sätt att mäta och förstå MS, en komplex neurologisk sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.

– Vi använder känsliga tekniker för att kartlägga MS-biologi i blod och andra kroppsvätskor, berättar Jesse. Genom att skapa mer precisa kartläggningar av sjukdomens aktivitet hoppas vi förbättra både diagnos och prognos, men också förstå varför sjukdomen beter sig olika hos olika personer.

Multipel Skleros

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i hjärnan och ryggmärgen där immunförsvaret orsakar inflammation och ärr i nervvävnaden. Sjukdomen drabbar omkring 20 000 svenskar, varav 70 procent är kvinnor. Vanliga symtom är trötthet, balanssvårigheter och känselrubbningar. MS går inte att bota, men det finns läkemedel som kan bromsa sjukdomens utveckling.

Vill förbättra diagnostik och behandling

Trots att det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsutvecklingen hos vissa patienter, saknas fortfarande verktyg som kan förutsäga hur MS kommer att utvecklas hos individen. Här kan Jesses forskning spela en avgörande roll.

– Genom att bättre kunna mäta sjukdomsaktivitet får vi insikter i varför MS uppstår och hur den samverkar med faktorer som rökning eller infektioner. Den kunskapen är central för att både förbättra dagens behandlingsstrategier och identifiera nya vägar framåt, förklarar han.

Ett forskingsval med både intellektuell och mänsklig drivkraft

För Jesse Huang är MS-forskning både en vetenskaplig utmaning och ett sätt att göra konkret skillnad för patienter.

– Det är en sjukdom som påverkar livskvaliteten mycket, och där bättre verktyg kan göra stor skillnad i vården. Jag fascineras också av komplexiteten i samspelet mellan hjärnan och immunförsvaret.

Hjärnfondens stod - avgörande för fortsatt forskning

Det postdoktorala stödet från Hjärnfonden innebär att Jesse kan fortsätta sitt arbete vid Karolinska Institutet – med fullt fokus på att ta forskningen vidare.

– Det här stödet betyder mycket. Det ger oss möjlighet att hålla hög vetenskaplig kvalitet och verkligen satsa på de frågor som kan leda till praktiska förbättringar i vården, säger han.

Ett tack till givarna - och ett löfte

Jesse avslutar med att rikta ett varmt tack till alla som stödjer Hjärnfondens arbete.

– Jag vill att givarna ska veta att deras bidrag möjliggör forskning som kan göra verklig skillnad. Det är ett stort förtroende att få – och jag är fast besluten att förvalta det på bästa sätt.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

Flera av världens största MS-forskare sammanträdde i Stockholm

I början av juni hölls ett Nobelsymposium på Karolinska Institutet med fokus på multipel skleros (MS) – från cellulära mekanismer till sjukdomspåverkande behandlingar. Hjärnfonden var med och finansierade symposiet och deltog även i den avslutande paneldiskussionen.

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.

Nya fynd om MS

Forskare har skapat en atlas över hjärnceller hos MS-patienter. Kartläggningen visar på fyra distinkta grupper – vilket kan möjliggöra mer individanpassade behandlingar.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Virus och gener kan samverka vid MS

Antikroppar mot Epstein-Barr-viruset kan felaktigt angripa ett protein i hjärnan, vilket kan bidra till utvecklingen av MS. Fynden kan på sikt leda till bättre diagnostik och behandling av MS. Studien har fått stöd från Hjärnfonden.
Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta