Text: Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent
Kategori: Alzheimers sjukdom, Forskning Alzheimers sjukdom
Lästid: 2 minuter
25 reformförslag för framtidens alzheimervård
Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.
Över 100 000 personer i Sverige lever idag med alzheimer, en sjukdom som fortfarande saknar bot men där stora vetenskapliga framsteg har gjorts under det senaste decenniet. Kostnaderna för samhället är omfattande, närmare 55 miljarder kronor årligen.
Svensk forskning ligger i frontlinjen globalt och har bidragit till banbrytande genombrott inom såväl diagnostik som behandling. Nu är tiden inne att ta nästa steg.
– Alzheimervården står inför ett paradigmskifte. Tack vare framsteg, till stor del från svensk forskning, kan vi idag identifiera sjukdomen tidigt och närma oss nya sätt att bromsa sjukdomsförloppet, säger Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden.
Från kunskap till behandling
Reformförslagen har tagits fram i dialog med forskare, beslutsfattare och representanter från civilsamhället. De adresserar brister i vårdkedjan, behovet av långsiktig finansiering och vikten av en nationell strategi. Syftet är att skapa förutsättningar för en mer likvärdig och evidensbaserad vård i hela landet.
– Det är hög tid att forskningen om alzheimer får resurser som speglar sjukdomsbördan. Ju tidigare vi agerar, desto större möjligheter har vi att minska lidande och förbättra vården, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.
Alzheimer är inte en del av det naturliga åldrandet
Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och kännetecknas av en gradvis förlust av nervceller i hjärnan, vilket påverkar minne, språk och andra kognitiva funktioner. Trots att hög ålder är en riskfaktor är alzheimer inte en naturlig del av åldrandet, det är en neurodegenerativ sjukdom.
Tidiga insatser gör skillnad. Tack vare ny diagnostik är det idag möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, vilket öppnar för behandling som kan bromsa förloppet.
Relaterat
Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare
I jul kan fler få hopp om framtiden
Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen
Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna
Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång
