Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.

Porträtt av Kaj Blennow.

Sedan juli erbjuder Sahlgrenska universitetssjukhuset ett blodprov som kan ge en tidig indikation på Alzheimers sjukdom. Provet analyseras vid laboratoriet i Mölndal och mäter halter av proteinet fosforylerat tau, så kallat p-tau217 – en biomarkör, en särkild molekyl i blodet, som är starkt kopplad till sjukdomens utveckling.

Tidigare har diagnostik ofta byggt på ryggvätskeprov och avancerade hjärnavbildningar. Det nya testet kan därmed bli ett enklare och mer tillgängligt verktyg för vården.

Så fungerar testet

Analysen ger ett resultat som klassificeras som låg, intermediär eller hög risk för de hjärnförändringar som kännetecknar Alzheimers sjukdom. Blodprovet ersätter dock inte andra utredningar. Det ska alltid kombineras med läkarens kliniska bedömning och kognitiva tester.

– Vi tror att testet kommer att underlätta det diagnostiska flödet vid utredning om möjlig alzheimer, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.

Forskning som blivit vård

Bakom testet ligger många års forskning kring sambandet mellan p-tau217 och alzheimer. Förhöjda nivåer av proteinet i blodet hänger nära samman med både risk för sjukdomen och förekomst av pågående hjärnförändringar.

Forskarna beskriver det som ett viktigt tekniskt kliv framåt.
– Om någon skulle sagt till mig för sex, sju år sedan att vi snart skulle ha ett blodprov som indikerar risk för alzheimer hade jag inte trott på det, säger Kaj Blennow.

Betydelse för framtida behandling

Blodtestet väcker stort intresse från både vården och allmänheten. Analysen kostar omkring 1 500 kronor och kan bidra till att fler patienter snabbt får rätt diagnos – eller besked om att minnesproblemen sannolikt beror på något annat.

Framöver kan testet bli ännu viktigare, menar Kaj Blennow.
– När de nya alzheimerläkemedlen eventuellt blir tillgängliga i vården kommer det att bli ännu viktigare att kunna ställa diagnos i ett tidigt stadium, säger han till Dagens Medicin.

Hjärnfonden finansierar Kaj Blennows forskning.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta