Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.

Sedan juli erbjuder Sahlgrenska universitetssjukhuset ett blodprov som kan ge en tidig indikation på Alzheimers sjukdom. Provet analyseras vid laboratoriet i Mölndal och mäter halter av proteinet fosforylerat tau, så kallat p-tau217 – en biomarkör, en särkild molekyl i blodet, som är starkt kopplad till sjukdomens utveckling.

Tidigare har diagnostik ofta byggt på ryggvätskeprov och avancerade hjärnavbildningar. Det nya testet kan därmed bli ett enklare och mer tillgängligt verktyg för vården.

Så fungerar testet

Analysen ger ett resultat som klassificeras som låg, intermediär eller hög risk för de hjärnförändringar som kännetecknar Alzheimers sjukdom. Blodprovet ersätter dock inte andra utredningar. Det ska alltid kombineras med läkarens kliniska bedömning och kognitiva tester.

– Vi tror att testet kommer att underlätta det diagnostiska flödet vid utredning om möjlig alzheimer, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.

Forskning som blivit vård

Bakom testet ligger många års forskning kring sambandet mellan p-tau217 och alzheimer. Förhöjda nivåer av proteinet i blodet hänger nära samman med både risk för sjukdomen och förekomst av pågående hjärnförändringar.

Forskarna beskriver det som ett viktigt tekniskt kliv framåt.
– Om någon skulle sagt till mig för sex, sju år sedan att vi snart skulle ha ett blodprov som indikerar risk för alzheimer hade jag inte trott på det, säger Kaj Blennow.

Betydelse för framtida behandling

Blodtestet väcker stort intresse från både vården och allmänheten. Analysen kostar omkring 1 500 kronor och kan bidra till att fler patienter snabbt får rätt diagnos – eller besked om att minnesproblemen sannolikt beror på något annat.

Framöver kan testet bli ännu viktigare, menar Kaj Blennow.
– När de nya alzheimerläkemedlen eventuellt blir tillgängliga i vården kommer det att bli ännu viktigare att kunna ställa diagnos i ett tidigt stadium, säger han till Dagens Medicin.

Hjärnfonden finansierar Kaj Blennows forskning.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta