Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.

Sedan juli erbjuder Sahlgrenska universitetssjukhuset ett blodprov som kan ge en tidig indikation på Alzheimers sjukdom. Provet analyseras vid laboratoriet i Mölndal och mäter halter av proteinet fosforylerat tau, så kallat p-tau217 – en biomarkör, en särkild molekyl i blodet, som är starkt kopplad till sjukdomens utveckling.

Tidigare har diagnostik ofta byggt på ryggvätskeprov och avancerade hjärnavbildningar. Det nya testet kan därmed bli ett enklare och mer tillgängligt verktyg för vården.

Så fungerar testet

Analysen ger ett resultat som klassificeras som låg, intermediär eller hög risk för de hjärnförändringar som kännetecknar Alzheimers sjukdom. Blodprovet ersätter dock inte andra utredningar. Det ska alltid kombineras med läkarens kliniska bedömning och kognitiva tester.

– Vi tror att testet kommer att underlätta det diagnostiska flödet vid utredning om möjlig alzheimer, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.

Forskning som blivit vård

Bakom testet ligger många års forskning kring sambandet mellan p-tau217 och alzheimer. Förhöjda nivåer av proteinet i blodet hänger nära samman med både risk för sjukdomen och förekomst av pågående hjärnförändringar.

Forskarna beskriver det som ett viktigt tekniskt kliv framåt.
– Om någon skulle sagt till mig för sex, sju år sedan att vi snart skulle ha ett blodprov som indikerar risk för alzheimer hade jag inte trott på det, säger Kaj Blennow.

Betydelse för framtida behandling

Blodtestet väcker stort intresse från både vården och allmänheten. Analysen kostar omkring 1 500 kronor och kan bidra till att fler patienter snabbt får rätt diagnos – eller besked om att minnesproblemen sannolikt beror på något annat.

Framöver kan testet bli ännu viktigare, menar Kaj Blennow.
– När de nya alzheimerläkemedlen eventuellt blir tillgängliga i vården kommer det att bli ännu viktigare att kunna ställa diagnos i ett tidigt stadium, säger han till Dagens Medicin.

Hjärnfonden finansierar Kaj Blennows forskning.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta