Blodprov för alzheimer – nu en del av vården
För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.

Sedan juli erbjuder Sahlgrenska universitetssjukhuset ett blodprov som kan ge en tidig indikation på Alzheimers sjukdom. Provet analyseras vid laboratoriet i Mölndal och mäter halter av proteinet fosforylerat tau, så kallat p-tau217 – en biomarkör, en särkild molekyl i blodet, som är starkt kopplad till sjukdomens utveckling.
Tidigare har diagnostik ofta byggt på ryggvätskeprov och avancerade hjärnavbildningar. Det nya testet kan därmed bli ett enklare och mer tillgängligt verktyg för vården.
Så fungerar testet
Analysen ger ett resultat som klassificeras som låg, intermediär eller hög risk för de hjärnförändringar som kännetecknar Alzheimers sjukdom. Blodprovet ersätter dock inte andra utredningar. Det ska alltid kombineras med läkarens kliniska bedömning och kognitiva tester.
– Vi tror att testet kommer att underlätta det diagnostiska flödet vid utredning om möjlig alzheimer, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.
Forskning som blivit vård
Bakom testet ligger många års forskning kring sambandet mellan p-tau217 och alzheimer. Förhöjda nivåer av proteinet i blodet hänger nära samman med både risk för sjukdomen och förekomst av pågående hjärnförändringar.
Forskarna beskriver det som ett viktigt tekniskt kliv framåt.
– Om någon skulle sagt till mig för sex, sju år sedan att vi snart skulle ha ett blodprov som indikerar risk för alzheimer hade jag inte trott på det, säger Kaj Blennow.
Betydelse för framtida behandling
Blodtestet väcker stort intresse från både vården och allmänheten. Analysen kostar omkring 1 500 kronor och kan bidra till att fler patienter snabbt får rätt diagnos – eller besked om att minnesproblemen sannolikt beror på något annat.
Framöver kan testet bli ännu viktigare, menar Kaj Blennow.
– När de nya alzheimerläkemedlen eventuellt blir tillgängliga i vården kommer det att bli ännu viktigare att kunna ställa diagnos i ett tidigt stadium, säger han till Dagens Medicin.
Hjärnfonden finansierar Kaj Blennows forskning.
Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev
Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.
När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad
Skribent