Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Michael Schöll

Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Lästid: 2 minuter

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Michael Schöll står på en scen och talar samtidigt som han visar något med händerna.

De nya alzheimerbehandlingarna anses göra störst nytta om de sätts in tidigt under sjukdomsprocessen. Därför är det avgörande att framförallt primärvården, där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs, får bättre verktyg för att upptäcka sjukdomen – i tid. Min forskargrupp jobbar nu, tillsammans med många andra forskare, på en lösning. Vi behöver allt stöd vi kan få.

Sverige är i dag världsledande inom utvecklingen av alzheimerdiagnostik. Kollegor här i Göteborg har exempelvis bidragit till att utveckla enkla blodprov som med hög träffsäkerhet kan identifiera alzheimer hos individer med tidiga symtom. Det är en enorm framgång. Nästa steg är nu att integrera och validera kostnadseffektiva och enkla metoder för att i framtiden även kunna fånga upp den stora grupp som har tecken på alzheimer, men utan märkbara symtom.

Mitt team forskar därför på att kombinera blodprover med digitala kognitionstester. De här digitala testerna kan enkelt göras i hemmet och skulle därmed kunna användas i screening – för att upptäcka tidiga tecken på att kognitionen, över tid, börjar försämras. Det skulle då kunna följas upp med ett blodprov på vårdcentralen. På så sätt skulle många fall kunna upptäckas mycket tidigare än i dagsläget, även om själva diagnosen sedan ändå bör fastställas i en klinisk utredning med tillgång till resultat från digitala tester och blodprov.

Just nu genomför vi en studie med flera tusen deltagare för att testa vår idé. Vi räknar med att vara helt klara om ungefär fyra år, men kommer löpande att få mycket intressanta resultat. Om det visar sig att metoden fungerar vill vi verka för ett snabbt införande i primärvården, gärna över hela landet. Det skulle kunna innebära att många människor får fler fina år med sina familjer och, om det kommer nya läkemedel, kanske slippa insjukna alls.

Den här sortens stora studier är väldigt kostsamma. Vi behöver ytterligare stöd för att ta detta livsviktiga projekt i mål.

Michael Schöll
Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Se Michel Schölls föreläsning från Hjärnans Dag 2025

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Relaterat

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
Porträtt av Hanna Lidén.

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta