Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Michael Schöll

Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Lästid: 2 minuter

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

De nya alzheimerbehandlingarna anses göra störst nytta om de sätts in tidigt under sjukdomsprocessen. Därför är det avgörande att framförallt primärvården, där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs, får bättre verktyg för att upptäcka sjukdomen – i tid. Min forskargrupp jobbar nu, tillsammans med många andra forskare, på en lösning. Vi behöver allt stöd vi kan få.

Sverige är i dag världsledande inom utvecklingen av alzheimerdiagnostik. Kollegor här i Göteborg har exempelvis bidragit till att utveckla enkla blodprov som med hög träffsäkerhet kan identifiera alzheimer hos individer med tidiga symtom. Det är en enorm framgång. Nästa steg är nu att integrera och validera kostnadseffektiva och enkla metoder för att i framtiden även kunna fånga upp den stora grupp som har tecken på alzheimer, men utan märkbara symtom.

Mitt team forskar därför på att kombinera blodprover med digitala kognitionstester. De här digitala testerna kan enkelt göras i hemmet och skulle därmed kunna användas i screening – för att upptäcka tidiga tecken på att kognitionen, över tid, börjar försämras. Det skulle då kunna följas upp med ett blodprov på vårdcentralen. På så sätt skulle många fall kunna upptäckas mycket tidigare än i dagsläget, även om själva diagnosen sedan ändå bör fastställas i en klinisk utredning med tillgång till resultat från digitala tester och blodprov.

Just nu genomför vi en studie med flera tusen deltagare för att testa vår idé. Vi räknar med att vara helt klara om ungefär fyra år, men kommer löpande att få mycket intressanta resultat. Om det visar sig att metoden fungerar vill vi verka för ett snabbt införande i primärvården, gärna över hela landet. Det skulle kunna innebära att många människor får fler fina år med sina familjer och, om det kommer nya läkemedel, kanske slippa insjukna alls.

Den här sortens stora studier är väldigt kostsamma. Vi behöver ytterligare stöd för att ta detta livsviktiga projekt i mål.

Michael Schöll
Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Se Michel Schölls föreläsning från Hjärnans Dag 2025

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Relaterat

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta