Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Michael Schöll

Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Lästid: 2 minuter

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Michael Schöll står på en scen och talar samtidigt som han visar något med händerna.

De nya alzheimerbehandlingarna anses göra störst nytta om de sätts in tidigt under sjukdomsprocessen. Därför är det avgörande att framförallt primärvården, där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs, får bättre verktyg för att upptäcka sjukdomen – i tid. Min forskargrupp jobbar nu, tillsammans med många andra forskare, på en lösning. Vi behöver allt stöd vi kan få.

Sverige är i dag världsledande inom utvecklingen av alzheimerdiagnostik. Kollegor här i Göteborg har exempelvis bidragit till att utveckla enkla blodprov som med hög träffsäkerhet kan identifiera alzheimer hos individer med tidiga symtom. Det är en enorm framgång. Nästa steg är nu att integrera och validera kostnadseffektiva och enkla metoder för att i framtiden även kunna fånga upp den stora grupp som har tecken på alzheimer, men utan märkbara symtom.

Mitt team forskar därför på att kombinera blodprover med digitala kognitionstester. De här digitala testerna kan enkelt göras i hemmet och skulle därmed kunna användas i screening – för att upptäcka tidiga tecken på att kognitionen, över tid, börjar försämras. Det skulle då kunna följas upp med ett blodprov på vårdcentralen. På så sätt skulle många fall kunna upptäckas mycket tidigare än i dagsläget, även om själva diagnosen sedan ändå bör fastställas i en klinisk utredning med tillgång till resultat från digitala tester och blodprov.

Just nu genomför vi en studie med flera tusen deltagare för att testa vår idé. Vi räknar med att vara helt klara om ungefär fyra år, men kommer löpande att få mycket intressanta resultat. Om det visar sig att metoden fungerar vill vi verka för ett snabbt införande i primärvården, gärna över hela landet. Det skulle kunna innebära att många människor får fler fina år med sina familjer och, om det kommer nya läkemedel, kanske slippa insjukna alls.

Den här sortens stora studier är väldigt kostsamma. Vi behöver ytterligare stöd för att ta detta livsviktiga projekt i mål.

Michael Schöll
Professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och principal research fellow vid Queen Square Institute of Neurology, University College London

Se Michel Schölls föreläsning från Hjärnans Dag 2025

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Relaterat

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta