Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Jan Johansson

Professor i biologisk demensforskning, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

I dag tror de flesta forskare att den huvudsakliga orsaken bakom alzheimerskador på hjärnan är att ett visst protein börjar tillverkas på ett felaktigt sätt, vilket gör det giftigt. Nu undersöker min forskargrupp om en särskild molekyl kan förhindra att de här giftiga egenskaperna uppstår. Målet är att få fram en helt ny typ av alzheimerläkemedel.

Vi fick behandlingsidén när vi såg att den här molekylen, som kallas BRICHOS och finns naturligt i kroppen, är inblandad i en helt annan sjukdom där vissa mekanismer påminner om alzheimer. I laboratorieexperiment har vi sedan kunnat visa att vår molekyl faktiskt minskar giftigheten hos det feltillverkade alzheimerproteinet.

Nu arbetar vi för att så snart som möjligt kunna testa molekylen på patienter. Först måste vi dock visa att den inte är skadlig för människor och även utveckla en metod för att massproducera den. Detta är tyvärr ganska resurskrävande, men de möjliga vinsterna är mycket stora. Under arbetets gång har vi nämligen gjort en både oväntad och lovande upptäckt.

Det verkar som att BRICHOS på ett effektivt sätt kan passera den skyddande barriär som omger hjärnan. Det är det ytterst få ämnen som kan. Så nu undersöker vi också om andra läkemedel kan ”åka snålskjuts” på vår molekyl, vilket hade kunnat förbättra deras effekt. Det skulle kunna göra nytta vid allt från demenssjukdomar, ALS och parkinson till svårbehandlade hjärntumörer.

Som du säkert har förstått har alltså BRICHOS stor potential – på två helt olika sätt. Därför är det så angeläget att vi får fortsatt finansiering. Hjärnfondens givare har gjort stor skillnad för vårt arbete hittills. Gåvorna bidrar till att rädda liv.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta