Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Jan Johansson

Professor i biologisk demensforskning, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

I dag tror de flesta forskare att den huvudsakliga orsaken bakom alzheimerskador på hjärnan är att ett visst protein börjar tillverkas på ett felaktigt sätt, vilket gör det giftigt. Nu undersöker min forskargrupp om en särskild molekyl kan förhindra att de här giftiga egenskaperna uppstår. Målet är att få fram en helt ny typ av alzheimerläkemedel.

Vi fick behandlingsidén när vi såg att den här molekylen, som kallas BRICHOS och finns naturligt i kroppen, är inblandad i en helt annan sjukdom där vissa mekanismer påminner om alzheimer. I laboratorieexperiment har vi sedan kunnat visa att vår molekyl faktiskt minskar giftigheten hos det feltillverkade alzheimerproteinet.

Nu arbetar vi för att så snart som möjligt kunna testa molekylen på patienter. Först måste vi dock visa att den inte är skadlig för människor och även utveckla en metod för att massproducera den. Detta är tyvärr ganska resurskrävande, men de möjliga vinsterna är mycket stora. Under arbetets gång har vi nämligen gjort en både oväntad och lovande upptäckt.

Det verkar som att BRICHOS på ett effektivt sätt kan passera den skyddande barriär som omger hjärnan. Det är det ytterst få ämnen som kan. Så nu undersöker vi också om andra läkemedel kan ”åka snålskjuts” på vår molekyl, vilket hade kunnat förbättra deras effekt. Det skulle kunna göra nytta vid allt från demenssjukdomar, ALS och parkinson till svårbehandlade hjärntumörer.

Som du säkert har förstått har alltså BRICHOS stor potential – på två helt olika sätt. Därför är det så angeläget att vi får fortsatt finansiering. Hjärnfondens givare har gjort stor skillnad för vårt arbete hittills. Gåvorna bidrar till att rädda liv.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta